Sida 131
Kumogård ...
1762 stapelstadsrätt, men har till följd af det närbelägna Göteborg och andra omständigheter aldrig blifvit af någon betydenhet.
Kung Karl l. Karlskyrka (kallas ock Kungsör), socken i Vestmanlands län, Åkerbo härad. Arealen 7,316 har. 2,148 innev. (1883). Kung Karl bildar med Torpa ett regalt pastorat af 2:dra kl., Strengnäs stift, Vesterrekarne kontrakt.
Kungliga biblioteket i Stockholm Se Bibliotek, sp. 478--479.
Kungliga priset. Se Karl Johans pris.
Kungliga teatrarna i Stockholm. Se Stockholms teatrar.
Kung Märta. Se Leijonhufvud, Märta.
Kung Orre, en diktad figur, hvilkens namn oftast höres i det skämtsamma uttrycket "på (från) kung Orres tid". Det motsvarar det danska Arilds tid, om hvars etymologi flerfaldiga hypoteser blifvit uppgjorda, men hvilket sannolikast är detsamma som Isl. ár alda, tidernas början (jfr Angelsachs. oreald). Möjligt är att uttrycket, om ej uppkom, så åtminstone fick fart genom en liten skrift, hvars 4:de uppl. bär titeln Kung Orres MANDAT, Sampt der hoos K. Orres Wijsa. Såsom ock Itt lönneligit Samtaal, emellan Juwan och Jöns som talades medh hwar andra. Tryckt nu nyligen, och som utom visan och samtalet innehåller ett slags pass för "Snarflychtig och Ehrelöss Buske Jösse medh thet wedernampnet Stoorsupare". Huru klumpig skriftens humor förefaller oss, har den, måhända som parodi på tidens kungörelsestil, slagit an på 1600-talets svenskar, hvilket intygas af minst 5 upplagor. Rudbeck omnämner "Kung Orres Mandat" i sin "Atlantica" (2:dra d. sid. 228). Mandaten skulle uppläsas och Kung Orres visa sjungas i ett "gjestebodz krijg", som tjugonde dag jul hölls "mest hoos alle Bönder" på Rudbecks tid. Klemming anser skriften förskrifva sig från senare hälften af 1600-talet; den har oriktigt blifvit uppgifven vara ett kartel eller dylikt i anledning af en karusell vid Gustaf II Adolfs kröning. En visa eller ramsa, "Kung Orre han skulle till gästabud fara", finnes hos Arwidsson ("Svenska fornsånger", III, s. 483 o. f.). R. B.
Kungsbacka, sjöstad i Hallands län, är beläget fullt 2 km. från Kungsbackaåns utlopp i Kungsbackafjorden af Kattegatt. Stadens område är 152 har, deraf stadsplanen upptager omkr. 10 har. Vid 1880 års slut var de bebyggda tomternas antal 83 och taxeringsvärdet 530,400 kr., deraf 46,000 kr. af jordar. Hemmantalet är 3,25 mantal. Till sitt yttre är K. ganska ringa, men har efter den stora eldsvådan 1846 fått raka, breda gator samt är bebygdt med mindre, men trefiiga hus. Folkmängden 1883 var 661 personer och hade på de sista tio åren ökats med 93. Staden, som står i ångbåtsförbindelse med Göteborg och kuststäderna söderut, drifver sjöfart och handel, hufvudsakligen trävaruhandel. Dess egen handelsflotta bestod 1882 af 1 segelfartyg, om 400 tons, samt 1 ångfartyg, om 52 tons och 10 hästkrafter. De inkomna och afgångna fartygen voro tillsammans 251, om 8,689 tons. Stadens handlande voro 15, med 21 biträden, och dess handtverkare 37, med 44 arbetare. Fabriksrörelse bedrefs visserligen vid 5 fabriker, men samfällda arbetarestyrkan var blott 11 arbetare och tillverkningsvärdet 12,863 kr. I staden är afdelningskontor för Göteborgs enskilda bank, och der har Fjäre härads sparbank sin verksamhet sedan 1867. K. har en 2-klassig pedagogi. Från tryckeri i staden utgifves veckotidningen "Nordhalland". Vid 1882 års slut uppgingo stadens bokförda tillgångar till 80,263 kr. och skulder till 6,672 kr. De debiterade utskylderna voro 1,30 kr. pr bevillningskrona för fast egendom och samma belopp för inkomst af kapital eller arbete. -- I kyrkligt hänseende bildar K. med Hanhals ett regalt pastorat af 3:dje kl., Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontrakt. För val af riksdagsman är K. förenadt med länets öfriga städer (utom Halmstad) till en valkrets. -- K. omtalas såsom slott 1366, då Valdemar Atterdag der utfärdade bref. Det efterträdde sannolikt det närliggande slottet Hunehals, hvilket omnämnes sista gången 1328. År 1382 hade Abraham Brodersson del i panträtt till K. slott. Under unionstiden omtalas orten någon gång såsom köpstad. Under grefvefejden (1534--37) skall K. hafra blifvit sköfladt, och det återfick ej sina privilegier som stad förr än 1557. Staden var alltid obetydlig, och sjöfarten hämmades derigenom att ån uppgrundades och slutligen alldeles stängdes af en sandbank. Sedan staden efter 1846 års brand blifvit återuppbyggd, genomskars sandrefveln, och en hamn anlades, tillräcklig för grundgående fartyg.
Kungsbackafjorden, vik af Kattegatt, i Fjäre härad af norra Halland, i v. bildande den s. k. Onsalahalfön. I den omkr. 10 km. långa fjorden utmynna Rolfsån och Kungsbackaån, den senare 2 km. nedanför staden Kungsbacka.
Kungsbacka-ån, vattendrag i norra Halland, upprinner ur Ingsjöarna i Vestergötland och strömmar derifrån mot v. och s. genom socknarna Lindome, Elfsåker och Tölö förbi Kungsbacka samt mynnar ut i Kungsbackafjorden af Kattegatt.
Kungs-Barkarö, socken i Vestmanlands län. Arealen 1,876 har. 652 innev. (1883). Se vidare Barkarö 1.
Kungsblått, kem. tekn., allahanda mörkblåa färger, i synnerhet om de ega dragning åt rödt, t. ex. smalt och berlinblått. P. T. C.
Kungsekorren, Sciurus maximus, zool., hör till ekorrefamiljen (Sciuridae), gnagarnas ordning och däggdjurens klass. Kroppens längd stiger till 40 och svansens till 37 cm. Färgen är ofvan svart, långs midten och på sidorna roströd, på buken ockragul. Djuret förekommer allmänt på Malabarkusten och Malakka, men äfven på Ceylon och Java, lefver i träd och närer sig af kokosnötternas mjölk. C. R. S.
Kungsfasänen, Phasianus revesii, zool., hör till de fasanartade foglarnas familj (Phasianidae), hönsfoglarnas ordning och foglarnas klass. Han är den störste af alla fasaner, 2,1 m. i längd, med en stjert af 1,6 m. Hjessan, ögontrakten och ett bredt halsband äro rent hvita, hufvudets sidor och ett bakom det hvita beläget
Källa: Project Runeberg ·
