Kymmene

Kymmene, F. Kymi [hårdt k]. 1. Elf i Finland, i vidsträcktaste bemärkelse omfattande hela det öst-tavastländska eller Päijänne-vattensystemet, med en längd i hufvudsträckningen af 492 km. och ett område af 40,465 qvkm. K. har sin källa i Pyörijärvi på Suomenselkäs sluttning i Pihtipudas socken af Vasa län, 63° 35' n. br., vid pass 110 m. öfver hafvet, och vidgar sig, under sitt lopp söderut till centralsjön Päijänne, till en mängd sjöar, af hvilka de ansenligaste äro Alvejärvi, Kolimajärvi, Keitele med utloppet Äänekoski, Saravesi och Leppävesi, som genom Haapakoski utflyter i Päijänne. Från Päijännes sydöstra hörn fortsätter K. sitt lopp mot s. ö. genom Kalkkis ström till Ruotsinjärvi, genom Jyränkö ström förbi staden Heinola till Konnevesi samt vidare flere sjöar, bl. a. Pyhäjärvi. Efter utloppet ur denna gör elfven en böjning mot s., genombryter vid Keltis m. fl. fall Salpausselkä (stängselåsen) och tillryggalägger de öfriga 60 km. af sin längd i stridt lopp, uppehållet af forsar och fall (Anjala m. fl.), samt delar sig i två armar, som omsluta Pyttis-ön och hvardera ytterligare grena sig, den östra i tre och den vestra i två mynningar, hvilka utfalla i Finska viken, den östligaste vid Högfors (Korkiakoski), den vestligaste vid Abborfors (Ahvenkoski). K. mottager under hela sitt lopp en mängd tillflöden, af hvilka de mest betydande äro: Kivijärvi vattenstråt (längd 107 km., område 1,940 qvkm.) från Kivijärvi (128 m. höjd), Vuosjärvi m. fl. sjöar, infallande från n. v. i Keitele; Saarijärvi stråt (längd 110 km., område 2,840 qvkm.), som vesterifrån uttömmer i Kuhnamo-vattnet från Kyyjärvi, Pääjärvi, Saarijärvi m. fl. sjöar; Rautalampi stråt (längd 193 km., område 6,400 qvkm.), som från n. ö. flyter in i Saravesi och afleder sjöarna Koivujärvi, Pielavesi, Nilakkavesi, Rasvas- och Virmasvesi, Iisvesi, Suonteenselkä, Niinivesi, Konnevesi, Kynsivesi, Kuusivesi m. fl.; Sysmä stråt (längd 215 km., område 5,200 qvkm.), bestående af sjöarna Kyyvesi, Puulavesi, Suontienjärvi, Jääsjärvi, Säynetvesi m. fl., som från ö. genom Tainiovirta afledas till Päijänne; Jamsä å, som från v. tillför Päijänne förstärkningar; Lummene och Vesijako sjöar, som likaledes från v. inflyta i Päijänne, men derjämte hafva ett aflopp åt motsatt håll till Kumo elfs vattensystem; Vesijärvi sjö, som från s. genom Vääksy kanal faller i Päijänne; Mäntyharju stråt (längd 112 km., område 2,600 qvkm.), omfattande sjöarna Kalavesi, Juolavesi, Vuohijärvi m. fl. samt flytande från n. ö. och n. i Pyhäjärvi; äfvensom Valkeala stråt (längd 100 km., område 900 qvkm.), som afleder Kivijärvi m. fl. sjöars vatten och från ö. infaller i elfven n. om Keltis. -- K:s flodområde utgör till sin hufvuddel bottnen af en betydlig dalsänkning, som sträcker sig i n. och s. med en längd af mer än 300 km. och en bredd af 100--160 km., och hvars starkt sluttande sidor utgöras af Suomenselkäs utgreningar Savonselkä i ö. och Hämeenselkä i v. Norra delen af denna dalsänkning och dess sluttningar utgöra ett af mellersta Finlands skogrikaste områden, och K. med sina vidt förgrenade tillflöden har derför en mycket vigtig uppgift såsom flottningsled för timmer. Segelbar på längre sträcka är K. deremot endast i sin mellersta del (Päijänne sjö). Några till K. hörande vattendrag (Keitele m. fl.) äro rika på fisk; särskildt betydande är lax- och sikfisket i elfvens nedersta lopp, hvaraf årliga medelafkastningen i senaste tid enligt uppgift belöpt sig till omkr. 54,000 kg. lax och 42,000 kg. sik. Tre städer (Jyväskylä, Heinola och Kotka) stå i förbindelse med K. -- Elfven i inskränkt mening och dess vestligaste utloppsarm utgjorde åren 1743--1809 riksgräns mellan Sverige och Ryssland samt är f. n. gräns mellan Nylands och Viborgs län. -- 2. Härad af Viborgs län, Finland, består af 7 kommuner. Areal 3,644 qvkm., 43,002 innev. (1883). -- 3. Domsaga under Viborgs hofrätt, delad i 4 tingslag, har samma areal och folkmängd som K. 2. -- 4. Socken under K. 2 och K. 3, kring elfven K:s nedersta lopp. Areal 251 qvkm.; befolkningen finsk, 5,726 pers. Inom K. ligger Kotka holme och stad, hvars kyrkskrifna folkmängd ingår i sistnämnda tal. Storartad sågverksrörelse drifves i socknen. -- K. bildar jämte staden ett imperielt pastorat af 3:dje kl., Borgå stift, Fredrikshamns prosteri. -- Efter 1788--1790 års krig uppfördes af ryssarna i K. till gränsens skydd fästningsverk jämte kaserner såväl på Kotka holme som längre upp på en under Kymmenegård lydande holme, men efter 1809 hafva alla dessa inrättningar öfvergifvits. Det från nämnda krigs historia bekanta Svensksund ligger äfven inom K. -- 5. Fabrik, anlagd 1873 för tillverkning af trämassa, papp och papper, belägen vid elfven af samma namn inom Valkeala socken af Viborgs län. Med fabriken äro förenade kalkbruk och gasverk. År 1882 sysselsattes vid densamma 286 arbetare samt tillverkades 935,000 kg. trämassa, 382,500 kg. papp och 2,040,000 kg. papper, till ett sammanlagdt värde af 1,174,000 kr. O. I.