Sida 164
Kylberg ...
på anstiftan af arkonten Megakles. hufvudmannen för alkmaionidernas mäktiga slägt. Då under den följande tiden svåra olyckor hemsökte staten, såg man deri en gudarnas straffdom för det brutna löftet och kränkningen af religionens helgd. Tyngst hvilade förbannelsen öfver alkmaioniderna, hvilka derför på Solons föranstaltande förvisades ur landet, hvarefter den fromme och vise Epimenides från Kreta inkallades för att genom en religiös rening befria landet från blodskuld. A. M. A.
Kylskada. Se Frostskada.
Kylskepp, stora, flata kärl (af sten), i hvilka vid bränvinsbränning mäsken afkyles; i ölbryggerier stora fyrkantiga cisterner af trä eller, bättre, af jernplåt l. tackjern. i hvilka vörten afkyles.
Kylugn. Se Glasfabrikation.
Kylvagnar, ett slags jernvägsvagnar, hvilka äro afsedda för fortskaffande af ömtåliga födoämnen (mjölk, fisk, kött, vildt) under sommarmånaderna. Kylvagnaraa äro vanligen hvitmålade och förete samma inrättning som isskåp. I hvarje vagn finnas två större isbehållare, som fyllas genom öppningar i taket, och hvilkas afloppsrör utmynna under vagnen.
Kyma, Kymation (hårdt k; af Grek. kyma, våg, våglik linie), ett ornament, hvaraf den grekiska byggnadskonsten betjenade sig för att pryda sådana linier eller listverk, i hvilka en konflikt mellan stöd och börda, bärande och belastning, skulle åskådliggöras. Det består i sina olika former af bredvid hvarandra ställda, kraftiga, i allmänhet odelade blad med omböjda eller nedåt böjda spetsar och bildar en motsats å ena sidan till sima, den krönande orneringen, med dess uppåtriktade blad och blommor, å den andra till de olika slagen af löpande ornament eller bandornament, torer, flätor, tenier, meandrar, perlsnören o. s. v., som åskådliggöra ett sammanbindande. Kymats hufvudformer äro tre: det doriska, echinus-kymat och det lesbiska. Det doriska kymat består
Doriskt kyma.
af breda, nästan fyrkantiga blad med mer eller mindre djupt, men ej ända till bladbasen omböjda spetsar. Profilen visar en stigande hålkäl (se d. o.). Skilnaden mellan de särskilda bladen uttryckes med målning på den gemensamma profilen. Ornamentet förekom å antkapitäl (se Anter) inom den doriska stilen, men hade ej någon vidsträcktare användning. -- Echinus-kymat, så uppkalladt efter den byggnadsdel, der det företrädesvis användes, är bildadt af ovala blad med rundad eller skarp spets, mellan hvilka framsticka spetsarna af en bakre räcka. Hufvudbladen kunna tänkas dubbelvikna, så att spetsen täcker basen. Profilen närmar sig en qvartcirkel, men var under den bästa tiden rakare än denna och med skarpare krökning. Måladt förekommer detta kyma å det doriska kapitalets echinus; utfördt i relief,
Echinus-kyma.
har det erhållit en vidsträckt användning å den joniska och korintiska ordningens byggnader, t. ex. å kapitälets echinus och abakus samt å de listverk, som skilja bjelklagets (entablementets) olika delar: arkitrav, fris och kranslist. -- Det lesbiska kymat visar hjertformiga,
Lesbiskt kyma.
upptill med hvarandra förenade blad, mellan hvilka framskjuta andra bladspetsar. Profilen är karnisformig. Det användes ungefär på samma sätt som echinus-kymat och ofta tillsammans med detta i rikare listverk, hvarvid det lesbiska ställes öfverst. -- Båda de senare formerna upptogos af romarna och undergingo dervid åtskilliga förändringar. Det romerska echinus-kymat visar blad, som antagit formen af ägg, med bladkanten genom en skarp inskärning skild från den tjocka, svällande midten. Mellan bladen synas pil-lika spetsar. Det sålunda bildade listverket har fått namnet äggstaf. -- Det lesbiska kymats hjertlika blad och mellan dem befintliga hjertlika mellanrum hafva uppfattats såsom fält, hvilka blifvit fyllda med en sjelfständig blad- eller blomsterornering, eller har den karnisade profilen ornerats med omvexlande uppåt och nedåt vända blad och blommor. Ej häller har skilnaden mellan kyma, sima och band här så noga iakttagits. Från denna friare uppfattning af de stränga grekiska formerna har renaissancen med derpå grundade stilarter sedermera utgått i sina många mer eller mindre lyckliga ombildningar. Upk.
Kymbo, socken i Skaraborgs län, Vartofta härad, Slättängs tingslag. Arealen 1,981 har. 477 innev. (1883). Annex till Hvalstad, Skara stift, Vartofta kontrakt.
Kyme [hårdt k], den mest betydande bland de forngrekiska städerna inom landskapet Aiolis (Aeolis) på Mindre Asiens vestra kust. K. var äfven kändt under namnet Frikonis, såsom grundadt af nybyggare från berget Frikion i Lokris. I historien framträder K. icke synnerligen, och dess innevånare ansågos vara föga begåfvade. Från K. härstammade dock historieskrifvaren Eforos och, enligt sagan, äfven skalden Hesiodos. Bland dess kolonier märkas Side i Pamfylien, möjligen äfven Smyrna, samt Cumae (se d. o.) i Kampanien. A. M. A.
Kymmene, F. Kymi [hårdt k]. 1. Elf i Finland, i vidsträcktaste bemärkelse omfattande
Källa: Project Runeberg ·
