Larsson,Karl Anders, riksdagsman, född d. 7 April 1819 i Mjölby socken, Östergötlands län, var i yngre år skrifvare hos kronofogden i orten. 1849 tillträdde han ett hemman i Maspelösa by, Flistads socken, men flyttade 1869 till Hornstäfve i grannsocknen Vreta kloster. Han blef mycket anlitad i allmänna angelägenheter: innehade efter landstingsinstitutionens införande (1862) nästan ständigt förtroendet att vara landstingsman och satt vid riksdagarna 1859--60, 1862--63 och 1865--66 såsom sin hembygds fullmäktig i bondeståndet samt var 1867--69 och 1873--84 ledamot af Andra kammaren. Såsom riksdagsman ådrog han sig personlig uppmärksamhet genom sin brinnande ifver för representationsförändringen, sin benägenhet att krydda debatterna med dundrande kraftord, hvarför han kallats "Andra kammarens stormklocka", samt sin lättvindighet vid försöken att inskränka utgiftsposterna i statsregleringspropositionerna. Redan 1862 och 1869 väckte L. motion om grundskatternas aflösning -- en tanke, som han egendomligt nog och utan att på något håll vinna gehör upptog vid 1884 års riksdag --, 1869 föreslog han "landtförsvarets ordnande genom en fullständig nationalbeväpning", och 1873 talade han, i de s. k. "stora frågorna" en af landtmannapartiets stödjepelare, för "kompromissen". L. var ledamot af konstitutionsutskottet 1867, af statsutskottet 1868, 1869, 1875 och 1879--84, af lagutskottet 1873 och 1874, af särskilda utskottet 1877 och 1878 samt af statsrevisionen 1873--75, 1879 och 1880. Han var äfven medlem af 1880--82 års stora landtförsvarskomité. Död på Hornstäfve d. 2 Okt. 1884.