Leckö

Leckö (Läckö). 1. Kungsgård på Kållandsös nordöstra del, Otterstads socken, Skaraborgs län, omfattar 5 mtl och upptages till ett värde af 135,000 kr. På en klippa i den s. k. Stallviken och skildt från land genom en i berget sprängd graf reser sig med väldiga murar och torn L. slott, visserligen förfallet, men ännu ett imponerande minne från Sveriges stormaktstid. Delvis härstammar det från medeltiden. Det har fått flere tillbyggnader och är i det hela osymmetriskt. Till sin grundform är slottet en fyrkantig byggnad med fyra torn och innehåller, med kyrka, salar, boningsrum och källare, i allt 248 rum, genom målningar och ornament ännu i sitt förfall vittnande om prakten vid rikskansleren M. G. de la Gardies hof. -- Laekkia var under medeltiden en gård, som sannolikt bebyggdes (omkr. 1298) af Skarabiskopen Brynolf Algotsson och tillhörde sedan biskoparna i Skara, hvilka tidtals uppehöllo sig der. Egentligen befäst blef gården dock sannolikt först mot slutet af 1400-talet genom biskop Brynolf Gerlaksson, hvars vapen och initialer, B. G., finnas på en sten i nordöstra hörnet af borggården. -- Genom Vesterås recess hemföll L. till kronan, men gafs 1571 såsom friherreskap till Hogenskild Bielke samt utgjorde 1600--09 en del af hertig Johans hertigdöme. 1615 förlänades det såsom grefskap åt Jakob de la Gardie (se nedan 2). Reduceradt 1683 till kronan, utarrenderades L. 1719 till riksrådet grefve K. G. Dücker och förlänades 1752 på lifstid till grefve K. G. Tessin. 1810 lemnades L. af rikets ständer på 50 år till grefve K. J. Adlercreutz, segraren vid Siikajoki, och skulle äfven kallas Siikajoki. Det har sedermera innehafts af Adlercreutz' broder, generallöjtnanten G. M. Adlercreutz (d. 1845), och dennes måg, grefve K. Rudenschöld, samt arrenderas f. n. af hans son grefve Axel Rudenschöld. -- 2. Grefskap, som d. 10 Maj 1615 förlänades åt Jakob De la Gardie, omfattade L. slott och ladugård samt Kållands och Åse härad jämte Källby och Husaby gäll i Kinne härad med alla der varande skatte- och kronohemman, hvilka då utgjorde tillsammans 306 1/4 mtl. Sedermera skänkte drottning Kristina De la Gardie d. 16 April 1651, till länets förbättring, Lidköpings stad samt Kinne fjerding -- hvarmed man förstod Härene gälls tre socknar Härene, Hofby och Skofteby -- med alla de gods, som der voro kronan behållna, och d. 20 Dec. 1652 förordnade hon, att Säfvare gäll, som då räknades till Skånings härad, skulle lyda under grefskapets jurisdiktion. Länets hemmantal vann likväl ingen betydande tillväxt genom dessa två donationer, ty inom Härene och Säfvare gäll var vid donationstillfället endast 1/2 mtl kronan behållet. Till lifstidsförläningarna och Norrköpingsbeslutsdonationerna inom de två gällen erhöllo emellertid grefvarna expektans; och då några af dessa inom kort blefvo lediga samt grefve Magnus Gabriel dessutom redan före 1651 erhållit under Norrköpings besluts vilkor några gårdar i Härene gäll, hvilka införlifvades med grefskapet, växte dettas hemmantal så, att det 1654 beräknades till 312 1/4 mtl. 2. G. F.