Siikajoki [sik-] l. Sikajoki. 1. Elf, upprinner på Suomenselkä, på Saarestenmäki bergsknut. Längd 158 km., flodområde 4,762 qvkm. Elfven har stridt lopp, är rik på forsar och åstadkommer vårtiden genom våldsam isgång ofta stora öfversvämningar. Den genomrinner Kestilä, Frantsila, Paavola och Siikajoki socknar och faller vid sistnämnda sockens kyrka ut i Bottenhafvet. Största bifloden är Lammunjoki. -- 2. Socken, vid mynningen af nämnda elf, i Uleåborgs län, Uleå domsaga, Salo härad, bildar med Revolaks kapell ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Kuopio stift, Brahestads kontrakt. Areal 520 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 3,050 personer (1887). Vid S. kyrka besegrade tre svenska brigader under K. J. Adlercreutz d. 18 April 1808 en anfallande rysk truppstyrka under kosak-öfversten Kulneff, genom hvilken seger finnarnas återtåg mot norr afbröts. -- 3. Se Leckö 1. A. G. F.
Nordisk familjebok · första upplagan
Siikajoki
Ämne: Floder (allmänt) · Floder och orter vid floder
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 14 (1890), sp. 1040–1041 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗