Luftpyrometer, fys., apparat att uppmäta mycket höga temperaturer förmedelst luftens utvidgning. Den består af en med torr luft fylld platinakula, som medelst ett fint metallrör kommunicerar med ett graderadt vertikalt glasrör, med sin öppna ände stående i ett kärl med qvicksilfver. I samma kärl befinner sig äfven ett annat, vertikalt, i båda ändar öppet glasrör. I det undre kärlet är anbringad en kran för qvicksilfrets urtappning. Hälles qvicksilfver i det öppna röret, kan man med kranen så reglera qvicksilfvermängden, att qvicksilfret står lika högt i båda rören, när kulan har samma temperatur som luften. Skall nu t. ex. temperaturen i en ugn bestämmas, uppställes apparaten så, att platinakulan kommer in i ugnen, hvarvid luften inuti kulan uppvärmes, utvidgar sig och drifver qvicksilfret framför sig, ned i det närmaste glasröret och upp i det aflägsnare. Tappar man nu ut genom kranen så mycket qvicksilfver ur de båda rören, att vätskan åter står lika högt i dem båda, finner man qvicksilfrets jämnvigtsläge vara lägre på skalan än förut. Ur jämnvigtslägets sänkning på skalan kan man då beräkna skilnaden emellan ugnens och yttre luftens temperatur. Till detta slag af luftpyrometrar hör den af Pouillet konstruerade. -- I stället för att, såsom nämndes, uppmäta luftens utvidgning och deraf beräkna temperaturen kan man ock genom påfyllning af qvicksilfver i det aflägsnare röret bringa detsamma att stiga till samma höjd som förut i det närmare röret. Naturligtvis står då qvicksilfret olika högt i de båda rören, och man kan ur skilnaden emellan dessa höjder likaledes beräkna kulans temperatur, ett förfaringssätt, som blifvit användt af Regnault. -- Luftpyrometern kan naturligtvis äfven användas för uppmätning af lägre temperaturer, i hvilket fall kulan kan göras af glas. Sådana apparater pläga vanligen benämnas lufttermometrar (se d. o. och Pyrometer). R. R.
Nordisk familjebok · första upplagan
Luftpyrometer
Ämne: Vätskor, kärl och rör · Fysik, mekanik och instrument
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 10 (1886), sp. 224–225 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗