Mordvinerna

Mordvinerna, ett i sydöstra Ryssland spridt, men hufvudsakligen kring öfre och mellersta loppet af Volgas biflod Sura samt emellan Oka och Volga bosatt folkslag, tillhör den finska språk- och folkstammen (de bilda jämte tsjeremisserna volga-gruppen af denna stams volga-baltiska afdelning). Talrikast äro mordvinerna i guvern. Samara (175,000), Simbirsk (135,000), Saratov (100,000) och Tambov (100,000). Deras sammanlagda antal utgör omkr. 800,000. Språkligt dela de sig i två grupper, ersa-mordviner, i norr, och moksja-mordviner, i söder (jfr följ. art.). Mordvinerna omnämnas redan af Jordanes, hvilken räknar dem bland den ostgotiske konung Ermanariks undersåtar. Först i 12:te årh. blefvo de efter långvarigt tappert motstånd underkufvade af ryska furstar. I utseende och seder likna mordvinerna mycket sina stamfränder finnarna och skildras som ärliga, flitiga, gästfria, men tröga och hämdgiriga. Deras näringsfång är åkerbruk, biodling, jagt och insamlande af växter för medicinska och industriella ändamål. -- Jfr »Die völker Russlands» (Petermanns Mittheil., 1877) och Müller, »Der ugrische volkstamm» (1837). H. A.