Nätet (omentuni), anat., kallas hos menniskan det dubbelveck af bukhinnan, som, kommande uppifrån mellangärdet, omfattar magsäcken och i från dennas stora krök hänger ned framför större eller mindre del af tarmarna såsom ett förkläde till dem. Den ofvan och bakom magsäcken belägna delen kallas lilla nätet, den der nedan heter stora nätet. Detta bildar vanligen en tunn hinna, fastän det är sammansmält af 2--4 ursprungliga. De tjockare, mera fetthaltiga ställena långs de anastomoserande blodkärlen äro ordnade i maskor, hvilket gifvit anledning till namnet. Det innehåller alltid fett på nämnda ställen, och hos feta menniskor kan fetthalten ökas så, att det i sin helhet får en tjocklek af ett par centimeter. Hos slagtdjur kallas nätet »isterhinna». Dess byggnad öfverensstämmer i det närmaste med bukhinnans. G. v. D.
Nordisk familjebok · första upplagan
Nätet
Ämne: Anatomi och vävnadslära · Sjukdomar, anatomi och läkekonst
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 12 (1888), sp. 30–31 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗