Sida 19
Näsapan ...
omgifvande landets kuperade beskaffenhet äro synnerligt talrika samt särskildt på sjöns östra sida djupgående och natursköna. N:s vattenspegel ligger 94 m. öfver hafsytan. Areal 263 qvkm. N. utgör bassängen för vattnen inom nordöstra delen af det område, som begränsas af finska landryggen (Suomenselkä), en sydöstlig utgrening af Satakunta-åsen (den s. k. Vatulanharju) och den tavastländska åsen. Det förnämsta tillflödet har sjön från Ruovesi, genom Murole fors och kanal, hvilken sjö i sig upptager vattenmassor från tre håll: från Ätsäri, från Pihlajavesi samt från Keuru skogrika trakter och vattenrika sjöar. I sin ordning utgjuter N. sig i Pyhäjärvi centralsjö i Kumo-elfs vattensystem, bildande under genombrottet af den sydöstliga förgreningen af Satakunta-åsen den med en fallhöjd af 18 m. på 1,3 km. längd frambrusande Tammerfors ström (F. Tampereenkoski). -- N. är utefter hela sin sträckning segelbar och har ställvis ett djup af 53 m. Under hela segla-tionstiden, som varar i vanliga fall från slutet af April eller början af Maj till slutet af Nov. eller början af Dec., plöjes N:s yta af en mängd ångfartyg. Genom Murole kanal (för fartyg af 1,63 m. djupgående) öppnas sjöfartsleden ända till Kuovesi, Visuvesi och Virdois-sjöarna (till Vaskivesi). A. G. F.
Näsinge, socken i Göteborgs och Bohus län, Vette härad. Areal 4,480 har. 922 innev. (1888). N. bildar med Högdal, som är moderförsamling, och Lommeland ett regalt pastorat (Näsinge pastorat) af 2:dra kl., Göteborgs stift, Vikornas Norra kontrakt.
Näsjern. Se Hjelm 1.
Näskatarr. Se Snufva.
Näskott, socken i Jämtlands län, Rödöns tingslag. Areal 10,671 har. 869 innev. (1886). Annex till Rödön, Hernösands stift, Jämtlands Norra kontrakt.
Näsljud. Se Nasaler och Nasalerade ljud.
Näspolyp, med., är en merendels skaftad tumör, bestående af slemväf af hvitgrå. glänsande färg, mer eller mindre tilltäppande näsborren. En sådan tumör brukade förr afslitas med tång, men opereras nu säkrare med en galvanokaustisk slinga. F. B.
Näsräm, socken i Värmlands län. Se Rammen.
Nässelceller. Se Koraller.
Nässelfamiljen. Se Urticaceae.
Nässelfeber, nässelutslag (urticaria), upphöjda, oregelbundna, större eller mindre, hvita eller röda, platta knölar i huden, som uppstå hastigt genom beröring med nässlor (Urticae), genom insektsting (af mygg, moskiter m. fl.) eller annan retning af huden, men äfven af inre orsaker, såsom vissa födoämnen (u. abingestis), t. ex. kräftor, hummer, ostron, svampar, smultron, hallon m. m., vissa medikament (kopaiva, terpentin m. m.), samt i sammanhang med febersjukdomar, lidanden i könsorganen m. m., sällan som en sjelfständig febersjukdom. Åkomman är aldrig farlig, men besvärlig genom klåda och sveda, som lindras genom kylande omslag med ättika eller blyvatten, bestrykning med kollodium, låg diet afförande medel vid dietfel, arsenik (i kroniskt recidiverande former) eller mineralvattenkurer. F. B.
Nässelfjärilen. Se Fuchsen.
Nässet. Se Hirshals.
Nässja, socken i Östergötlands län, Dals härad. Areal 927 har. 258 innev. (1886). Annex till Örberga, Linköpings stift, Dals kontrakt.
Näs-sjö, sjöv., sjögång förifrån eller sådan, hvars riktning är förligare än vindens. R. N.
Nässjö, socken i Jönköpings län, Tveta härad. Areal 10,445 har. 3,373 innev. (1886). Annex till Barkeryd, Vexiö stift, Tveta kontrakt. Inom socknen ligger N. jernvägsstation, der Södra och Östra stambanorna mötas, och till hvilken såväl den 196 km. långa Halmstad--Nässjöbanan som den 148 km. långa Nässjö--Oskarshamnsbanan inmynna. På denna plats, hvarifrån sålunda radiera fem normalspåriga jernvägstrafikleder, har utvecklat sig en ej obetydlig handels- och fabriksverksamhet (ett stort bryggeri, tapetfabrik m. m.). Bankafdelningskontor samt huvudkontoret för Nässjö sparbank (stiftad 1872), apotek, flere hotell, gasverk för jernvägens behof.
Nässla. Se Urtica.
Nässten, med., är ett kalkhaltigt konkrement, som stundom bildas i näsan än på, än under slemhinnan, och oftast uppnår en körsbärskärnas storlek. F. B.
Näs-systemet. Se Näs (Näas).
Nästrot. Se Neottia.
Nästved. Se Naestved.
Näsum, socken i Kristianstads län, Villands härad. Areal 9,944 har. 2,733 innev. (1886). N. utgör ett regalt pastorat af 3:dje kl., Lunds stift, Villands kontrakt.
Nät (garn), ett af garnmaskor bestående fiskeredskap, som står eller flyter vertikalt i vattnet och för sådant ändamål är försedt med flöten i öfre kanten och sänken uti den nedre. Vid tyngre garn begagnas ej sänken, emedan nätet hålles i ställning genom sin egen tyngd. Af nät finnas mångfaldiga slag, lämpade efter olika fiskarter och fiskesätt. Man kan med användningssättet såsom indelningsgrund skilja mellan faststående nät och flytande nät (»drifgarn»). De sistnämnda hållas genom ett antal vakare eller bojar flytande i vattnet mer eller mindre djupt under ytan och få, sammanbundna med hvarandra till en mer eller mindre lång sträcka, som genom en s. k. drif-tross fastgöres vid fiskebåten eller fartyget, jämte farkosten drifva med strömmen. Man kan äfven skilja mellan enkla och sammansatta nät. De förra bestå af 1 nätvägg, de senare af 2 eller 3, af hvilka de yttre då hafva betydligt gröfre maskor, så att fisken, då han rusar mot den inre nätväggen, drager denna såsom en påse med sig genom det yttre nätets gröfre maska (s. k. skottnät l. grimgarn). R. L.
Nätet (omentuni), anat., kallas hos menniskan det dubbelveck af bukhinnan, som, kommande uppifrån mellangärdet, omfattar magsäcken och i från dennas stora krök hänger ned framför
Källa: Project Runeberg ·
