Östanå, gods i Roslags-Kulla socken, Åkers skeppslag, Stockholms län, vid segelleden emellan Vaxholm och Furusund, med hufvudbyggnaden ovanligt naturskönt belägen på terrasser, som slutta nedåt hafvet. Godset omfattar 43 31/36 mtl i Roslags-Kulla, Riala, Ljusterö och Össeby-Garns socknar, tax. till 1,013,000 kr. (1890). Ö. egdes af Anders Isaksson (Banér) omkr. 1440, ärfdes af hans afkomlingar samt öfvergick genom gifte till slägterna Båt, Fleming och Wrede. Kungl. rådet Fabian Wrede (f. 1641, d. 1712) skref sig grefve till Ö. Han uppförde ett boningshus af trä, afbildadt i Dahlbergs »Suecia». Godset tillföll genom arf slägterna Sparre och Meijerfelt samt såldes 1782 till kommerserådet S. B. Hebbe (f. 1726, d. 1803), som tillköpte Mälby och Vira bruk. Han gjorde Ö. 1800 till fideikommiss för sina ättlingar samt uppbyggde nuv. boningshuset af sten. Det innehafves sedan 1863 af nuv. statsministern E. G. Boström, Hebbes dotterdotters son. — Åt det nyssnämnda, nu nedlagda Vira jernbruk, beläget i Roslags-Kulla socken vid ån mellan Viren och Losjön, utfärdades privilegier 1635 för Mälbys egare, riksrådet Klas Fleming, som der anlade klingsinide och dit införskref skickliga vallonsmeder, hvilka förfärdigade de yppersta klingor, bajonetter och hirschfängare för svenska arméns behof. Privilegierna förnyades flere gånger; men i den mån en allmännare industrianda väcktes inom landet, blef det svårt för det i förfall råkade bruket att upprätthålla sina privilegier, och tillverkningen aftog småningom, så att der på 1850-talet tillverkades endast något eggjern, liar o. d. På Vira bruk uppfanns det i Sverige mycket omtyckta kortspelet »vira» (se d. o.).
Nordisk familjebok · första upplagan
Östanå
Ämne: Herrgårdar och gods · Svenska gods, herrgårdar och slott
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 18 (1894), sp. 697 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗