Parcer (Lat. parcae), Rom. mytol., ödets gudinnor, motsvarande den grekiska mytologiens »moirer» (se Moira). Liksom grekerna ursprungligen kände endast en Moira, så tyckas äfven romarna först hafva haft endast en Parca, denna hufvudsakligen uppfattad såsom födelsegudinna. Vid hennes sida stodo två andra qvinliga gudaväsen, Nona och Decuma, hvilkas namn beteckna de månader (den nionde och tionde), under hvilka barnsbörden brukar inträffa. I den mån grekiska religionsföreställningar inträngde, ersattes Parca af en Morta (dödsgudinna), hvarvid äfven ljudlikheten med Grek. moira och moros torde hafva medverkat. Parcae blef sedan den gemensamma benämningen för alla tre gudinnorna, hvilka af latinska skalder tecknas i fullkomlig öfverensstämmelse med de grekiska motbilderna och äfven under dessas individuella namn. A. M. A.
Nordisk familjebok · första upplagan
Parcer
Ämne: Antikens Grekland och Rom · Romarriket och antikens Rom
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 12 (1888), sp. 760 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗