Plåt, ett stort fyrkantigt kopparmynt, som slogs i Sverige 1644--1776 och utgjordes af stämplade, tjocka kopparplåtar (de största vägande mer än 2 lisp.), med värdet i daler silfvermynt samt årtal och myntmärken åsatta i de merendels runda midtoch hörnstämplarna. Uppkomsten af detta egendomliga och oviga myntslag synes berott på statens afsigt att bereda fördelar åt kopparverken, hvilka hvart efter annat fingo tillåtelse att af sitt malmförråd sjelfva slå myntplåtar. Det mesta plåtmyntet skrodades och stämplades vid Avesta (som till 1674 var rikets enda plåtmyntningsort), men åtskilligt äfven vid Garpenbergs, Svappavara, Ljusnedals och Gustafsbergs (i Jämtland) kopparverk. De vanligaste sorterna voro myntplåtar om 8, 4, 2, 1 samt 1/2 daler s. m.; dessutom förekommo tidtals sådana om 10, 5 och 3 daler s. m. De å 10 och 8 daler voro rektangulära, de öfriga mera qvadratiska. Ofta afklipptes plåtar i hörnen och omstämplades, för justering af vigten. Myntets försämring röjes i de hvarandra aflösande myntordningarnas bestämmelser. Enl. myntordningen af d. 26 Jan. 1644 skulle 1 skpd koppar utmyntas till 69 daler s. m. (= 172 1/2 daler kopparmynt); enl. den af 1649 blef af 1 skpd koppar 75 daler s. m. Antalet daler s. m. på skeppandet steg derefter till 84, 90 och (1674) till 100, 1709 till 120, 1715 till 180, och sistnämnda kurs bibehölls, tills genom 1776 års realisation kopparmyntplåtarnas gångbarhet upphörde. Man har beräknat, att till dess sammanlagdt 315,337 skpd koppar myntats till plåtar, med ett totalvärde af 18,653,923 riksdaler specie. Jfr A. W. Stiernstedt: »Beskrifning öfver svenska kopparmynt och polletter» (1871--72). -- Äfven långt efter det kopparmyntplåtarna kommit ur bruk, har »plåt» användts såsom räknemynt. 1715--45 räknades en plåt = 2/8 rdr spec. = 2 dlr s. m. = 6 dlr k. m.; sedermera till 1776 fluktuerade värdet i rdr sp., men derefter var en plåt (fortfarande = 2 dlr s. m.) = 16 skilling specie, d. v. s. det silfvermynt, som i prägeln bar märket 1/3 riksdaler specie ( = 1,33 kr. i vårt nuv. mynt). Under förra hälften af 1800-talet (och på sina ställen i landet ända intill vår tid) har med namnet »plåt» betecknats 16 skilling riksgälds (= 33 1/8 öre i vårt nuv. mynt). Benämningen plåt tillades sålunda de af Riksgäldskontoret utgifna sedlarna å 16 skilling och det 1831--33 präglade silfvermynt, som bar det åsatta värdet af 1/12 riksdaler specie (= 16 skilling).
Nordisk familjebok · första upplagan
Plåt
Ämne: Mynt, myntväsen och penningbegrepp · Mynt, metaller och metallhantverk
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 12 (1888), sp. 1420 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗