*Prestlön. 1886 uppgingo de kontanta aflöningsförmånerna till domkapitlen till 172,113 kr. och till det öfriga presterskapet till 6,116,648 kr. Då vid löneregleringarnas fastställelse för de sistnämnda tjensterna samtliga aflöningsförmåner beräknats till ett värde af 7,373,965 kr., så följer deraf att boställenas ärliga afkastning bort uppgå till 1,257,317 kr., för att den verkliga aflöningen skulle uppgå till samma belopp, som den beräknade. Som sistnämnda summa motsvarar endast 2,31 proc. af boställenas taxeringsvärde (se Prestbol. Suppl.), synes denna beräkning ej vara för hög, men deremot hafva ända sedan början af 1880-talet de kontanta aflöningsförmånerna så godt som hvarje år sjunkit i jämnbredd med det lika konstant nedgående markegångspriset å de naturapersedlar, efter hvilkas lösen i penningar hufvudsakliga delen af de kontanta aflöningsförmånerna utgöres. Särskildt flertalet komministrar har härigenom råkat i en mycket betryckt ställning, hvarpå riksdagens uppmärksamhet blifvit fäst. Samtidigt dermed hafva i Andra kammaren yrkanden framställts derom, att den till presterskapet från tiondeskyldig jord anslagna andelen af tionden måtte successivt afskrifvas på samma sätt som skett med de på jorden hvilande grundskatterna, så att, när de nuvarande löneregleringarna tilländagå, hela den ifrågavarande tionden måtte vara afskrifven mot ersättning till presterskapet af statsmedel. De nuvarande löneregleringarna gälla i 50 år efter det hvar och en af dem fastställdes; den tidigaste löneregleringen upphör d. 1 Maj 1914 och den senaste d. 1 Maj 1934. För att nu till löneregleringarnas utgång erhålla bestämmelser rörande de nya förhållanden, som då anses böra inträda, tillsatte K. M:t d. 22 Okt. 1897 en komité för att dels utreda den på nu gällande löneregleringar grundade skattskyldigheten till presterskapet från den tiondepligtiga jorden och andra beskattningsföremål i jämförelse med hvarandra, dels föreslå grunderna för reglerandet af presterskapets aflöning, sedan nu gällande lönekonventioner utgått, dels verkställa utredning rörande möjligheten af pensions beredande åt åldrige och sjuke prestmän. Genom skrifvelse d. 1 Dec. 1897 har K. M:t från samma komité infordrat uppgift om de verkliga inkomster, som åtnjutas af de kyrkoherdar, hvilkas löner beräknats till högst 3,000 kr., och af de komministrar, hvilkas löner beräknats till högst 1,800 kr., i afsigt, som det synes, att söka få lönerna höjda till dessa belopp, möjligen med tillhjelp ur presterskapets löneregleringsfond, hvars behållning vid 1896 års slut vuxit till 2,629,194 kr. H. G.
Nordisk familjebok · första upplagan
Prestlön
Ämne: Kyrkoförfattning och kyrkliga ämbeten · Kyrka, kristendom och kyrkohistoria
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 1843–1844 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗