Sida 924
Post- och Inrikes tidningar ...
sig hafva vid något af rikets universitet aflagt antingen dimissionsexamen jämte föreskrifna praktiska prof eller teol. kandidatexamen. Genom k. kung. d. 13 Dec. 1889 har K. M:t på kyrkomötets 1888 derom gjorda hemställan från prestexamen befriat teol. professorer, dem, som aflagt godkända prof för teol. professur, teol. docenter, teol. licentiater samt de teol. lektorer, som vid universitetet aflagt teol. examen. H. W. T.
*Prestgårdsbyggnad. Från deltagande i prestgårdsbyggnad äro presternas boställen på grund af presterskapets privilegier befriade.
*Prestlön. 1886 uppgingo de kontanta aflöningsförmånerna till domkapitlen till 172,113 kr. och till det öfriga presterskapet till 6,116,648 kr. Då vid löneregleringarnas fastställelse för de sistnämnda tjensterna samtliga aflöningsförmåner beräknats till ett värde af 7,373,965 kr., så följer deraf att boställenas ärliga afkastning bort uppgå till 1,257,317 kr., för att den verkliga aflöningen skulle uppgå till samma belopp, som den beräknade. Som sistnämnda summa motsvarar endast 2,31 proc. af boställenas taxeringsvärde (se Prestbol. Suppl.), synes denna beräkning ej vara för hög, men deremot hafva ända sedan början af 1880-talet de kontanta aflöningsförmånerna så godt som hvarje år sjunkit i jämnbredd med det lika konstant nedgående markegångspriset å de naturapersedlar, efter hvilkas lösen i penningar hufvudsakliga delen af de kontanta aflöningsförmånerna utgöres. Särskildt flertalet komministrar har härigenom råkat i en mycket betryckt ställning, hvarpå riksdagens uppmärksamhet blifvit fäst. Samtidigt dermed hafva i Andra kammaren yrkanden framställts derom, att den till presterskapet från tiondeskyldig jord anslagna andelen af tionden måtte successivt afskrifvas på samma sätt som skett med de på jorden hvilande grundskatterna, så att, när de nuvarande löneregleringarna tilländagå, hela den ifrågavarande tionden måtte vara afskrifven mot ersättning till presterskapet af statsmedel. De nuvarande löneregleringarna gälla i 50 år efter det hvar och en af dem fastställdes; den tidigaste löneregleringen upphör d. 1 Maj 1914 och den senaste d. 1 Maj 1934. För att nu till löneregleringarnas utgång erhålla bestämmelser rörande de nya förhållanden, som då anses böra inträda, tillsatte K. M:t d. 22 Okt. 1897 en komité för att dels utreda den på nu gällande löneregleringar grundade skattskyldigheten till presterskapet från den tiondepligtiga jorden och andra beskattningsföremål i jämförelse med hvarandra, dels föreslå grunderna för reglerandet af presterskapets aflöning, sedan nu gällande lönekonventioner utgått, dels verkställa utredning rörande möjligheten af pensions beredande åt åldrige och sjuke prestmän. Genom skrifvelse d. 1 Dec. 1897 har K. M:t från samma komité infordrat uppgift om de verkliga inkomster, som åtnjutas af de kyrkoherdar, hvilkas löner beräknats till högst 3,000 kr., och af de komministrar, hvilkas löner beräknats till högst 1,800 kr., i afsigt, som det synes, att söka få lönerna höjda till dessa belopp, möjligen med tillhjelp ur presterskapets löneregleringsfond, hvars behållning vid 1896 års slut vuxit till 2,629,194 kr. H. G.
*Preston, stad i England, bildar sedan 1888 eget grefskap (16,6 qvkm.), med 107,573 innev. 1891 (1896 beräknade till 113,864 pers.).
*Prestval. På K. M:ts framställda förslag har 1898 års riksdag antagit det tillägg till 1888 års lag ang. tillsättning af presterliga tjenster, att om vid prestval röstegande, som är gift man, ej ber gagnar sin rösträtt, hans hustru får rösta i hans ställe. — Om ordningen för afgifvande af röster vid prestval i territoriel församling i Stockholm se k. br. d. 2 Okt. 1896, i Masthuggsförsamlingen i Göteborg se k. br. d. 25 April 1889, i Malmö se k. br. d. 20 April 1892 samt i Lunds stadsoch landsförsamlingar se k. br. d. 21 Juli 1893. H. G. B–g.
Prestwich [-oitj], fabriksstad i Lancashire, England, 4 km. n. v. om Manchester. 10,485 innev. (1891). Bomullsindustri.
*Pretoria har genom jernväg förenats å ena sidan med Kapstaden och Port Elizabeth, å andra sidan med Lourenzo Marquez samt har nu omkr. 8,000 hvita innev.
*Preussen (se Rättelser, bd 18, sp. 851) med en areal, enligt nyare beräkning, af 348,607 qvkm. (oberäknadt kustvattnen), hade 31,855,123 innev. 1895, d. v. s. nära 61 proc. af Tyska rikets folkmängd. Af hela befolkningen bodde 51,4 proc. i städer och landtkommuner med mer än 2,000 innev, och 48,6 proc. i mindre kommuner. Hela årliga tillväxten var 1885–90 1,15 och 1890–95 1,26 proc. — Med afseende på sysselsättning var befolkningen enligt 1895 års census fördelad på följande sätt:
Jordbruk, ladugårdsskötsel, skogshandtering och fiske 11,375,096 (36,12 proc.). Industri jämte bergsbruk och byggnadsverksamhet 12,196,352 (38,76 proc.). Handel, sjöfart och landtransport 3,585,430 (11,39 proc.). Aflönadt arbete af vexlande art 658,896 (2,09 proc.). Personer, anställda i statens, kommunens, kyrkans o. s. v. tjenst och i s. k. fria yrken 1,671,827 (5,30 proc.). Personer utan sysselsättning eller intagna i anstalter 2,002,714 (6,34 proc.).
Utvandringen från P. öfver tyska, nederländska och belgiska hamnar var 1890–96 312,277, d. v. s. omkr. 52,000 om året, mest från de norra provinserna.
Näringar. Enligt 1893 års kataster upptog åkern 49,8 proc., tillsammans med trädgårdar (256,932 har) och vinberg (20,393 har) 50,56 proc., ängar 9,4 proc., betesmarker och impediment 10,8 proc., skogbevuxen mark 23,2 proc., bebodda platser, vägar, vatten etc. 5,6 proc. 1894–95 funnos 314 hvitbetssockerfabriker, hvilka förbrukade 11,364,997 ton hvitbetor och tillverkade 1,392,616 ton råsocker. S. å. var antalet bryggerier 5,730, med en tillverkning af 24,354,900 hl. öl, och antalet brännerier 6,484, med en tillverkning af 2,366,338 hl. alkohol. Bergsbruket sysselsatte 1895 369,762 pers. S. å.
Källa: Project Runeberg ·
