Privy council

Privy council [-vi ka'unsil], Eng., »Hemliga rådet», är Englands officiella statsråd. Dess anor gå tillbaka till den normandiska eröfringen (1066). De store vasallerna, hof- och statsfunktionärerna ordnade sig småningom (under Edvard I) till en ständig rådkammare, Kings council, der äfvenledes konungs dom dömdes och förvaltningens skilda trådar sammanlöpte. Under Richard II (l377--99) bestämdes dess medlemmars antal till omkr. 15, och under Henrik VI:s minderårighet (1422--42) uppkom namnet Privy council. Med Tudorernas tronbestigning blef Privy couricil härden för styrelsen. men saknade sjelfständighet och var endast ett verktyg för konungen. Parlamentets opposition var derför riktad lika mycket emot det servila rådet som emot konungen sjelf; och revolutionen på 1600-talet krossade rådets domsrätt (den ryktbara Stjernkammaren och Höga kommissionen voro utskott ur Council). Stuartarna började regera med mindre utskott af »Hemliga rådet», och sedan Vilhelm III (1689--1702) utbildade sig efter hand ur Privy council The cabinet, som nu är Englands verkliga, ehuru ej officielt erkända statsråd. Fastän skilnaden emellan cabinet och council var afgjord redan på Georg III:s tid, fortfar Privy council ännu i dag att existera och kallas regeringens säte. Det är en talrik samling (172 medl. i Jan. 1888) af prinsar, ärkebiskopar, ministrar och f. d. ministrar m. fl. Medlemmarna (counciilors) inkallas af suveränen och sitta qvar under hans lifstid och 1/2 år derefter. Rådet (några få medlemmar af de många) sammanträder ungefär en gång i månaden på kallelse af Lord president of the Privy council, hvilken alltid är medlem af kabinettet. Då rådets plenum senast var samladt (1839), närvoro 83 personer. Vid sammankomsterna presiderar suveränen sjelf. Formelt har »Hemliga rådet» ännu qvar sin egenskap af rådgifvande, dömande och förvaltande myndighet, men i förstnämnda afseende har det blott att sanktionera kabinettets beslut och dermed förvandla dem till orders in council. Såsom Judicial committee of the Privy council mottager det ännu vad från kyrko-, amiralitets- och kolonialdomstolarna, men dess domsrätt har för öfrigt gått förlorad. Äfven dess administrerande makt -- utöfvad i komitéer, främst det nu sjelfständiga handelsdepartementet och undervisningskomitén -- har trädt i skuggan. Kj.