Pulsering. 1. Med., blodkärlens rytmiska rörelse. Se Puls. -- 2. Fys., den itererade vexling mellan det passiva och aktiva tillståndet, som under vissa förhållanden uppstår i en jern- eller ståltråd. Om t. ex. en i salpetersyra neddoppad jerntråd under ett ögonblick beröres med en positiv metall (t. ex. koppar), blir den genast aktiv, hvilket ses deraf att en gasutveckling inträder vid det berörda stället och fortplantar sig längs med hela tråden. Denna gasutveckling fortfar dock endast en kort stund, hvarefter tråden återgår till fullkomlig passivitet. Men äfven detta tillstånd är blott af kort varaktighet, i ty att gasutvecklingen snart å nyo inträder, för att i sin ordning upphöra och ersättas af det passiva tillståndet. En sådan pulsering upprepas nämligen med allt kortare mellantider, tills tråden slutligen antager ett konstant aktivt tillstånd. I andra fall kunna pulsationerna i st. f. att påskyndas blifva allt långsammare och långsammare, hvarvid tråden slutligen antager en bestående passivitet (se d. o.). R. R.
Nordisk familjebok · första upplagan
Pulsering
Ämne: Blod, hjärta och blodomlopp · Sjukdomar, anatomi och läkekonst
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 13 (1889), sp. 413 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗