Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Regnaud de Saint-Jean d'Angély

Ämne: Franska marskalkar och generaler 1790–1871 · Napoleons män och franska militärer

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 13 (1889), sp. 838 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Regnaud de Saint-Jean d'Angély [renå dö säng sjang dangsjeli']. 1. Michel Louis Etienne, grefve, fransk politiker, f. 1762, blef 1789 ledamot af nationalförsamlingen, der han gjorde sig känd såsom Voltaire-beundrare och tidningsman. För det bistånd han d. 18 Brunaire år VIII (9 Nov. 1799) lemnade Bonaparte belönades han med generalprokuratorsämbete (1804), grefvetitel (1808) och plats såsom statssekreterare för kejserliga huset. Efter Napoleons fall ville han närma sig bourbonerna, men blef trots sitt lysande loftal öfver Ludvig XVIII tillbakavisad, och efter »Hundra dagarna», hvarunder han åter tog Napoleons parti, dömdes han till landsflykt. Han begaf sig till Nord-Amerika, återvände efter 1819 års amnesti, men afled samma natt, som han ankom till Paris, d. 10 Mars 1819. R. invaldes 1803 i Franska akademien. -- 2. Auguste Michel Marie Etienne, grefve de R., marskalk af Frankrike, den föregåendes son, f. 1794, gjorde sin skola i de senare Napoleonska krigen (1812--15), landsförvisades efter bourbonernas andra återkomst, deltog derpå som frivillig i Greklands frihetskamp och fick 1829 åter inträda i fransk tjenst. Såsom divisionsgeneral deltog han i 1849 års expedition emot Rom. Han slöt sig tidigt till prins Napoleon, var d. 9--24 Jan. 1851 krigsminister och blef 1854 chef för gardeskåren, som han gaf en utmärkt organisation. Han var sedermera med i Krimkriget och i italienska kriget, 1859, hvarunder han efter slaget vid Magenta fick marskalksstafven till belöning för sin lysande strid kring Naviglio. 1869 tog R. afsked ur krigstjensten och dog 1870. Alltsedan Jan. 1852 var han medlem af senaten. Kj.