Religionssamtal

Religionssamtal (T. religionsgespräche, Lat. colloquia) kallas i kyrkohistorien de teologiska disputationer, hvilka, i synnerhet under reformationstiden, föranstaltades af statsmakten för att bilägga lärostrider mellan representanterna för olika religiösa riktningar. Sällan ledde de till det åsyftade resultatet. Ett bland de vigtigaste religionssamtalen är det, som 1529 hölls i Marburg (se d. o.). Ett annat dylikt samtal hölls på föranstaltande af konung Ferdinand I i Regensburg 1541 mellan tre katolska och tre evangeliska teologer och ledde till en skenbar och kortvarig öfverensstämmelse i fråga om rättfårdiggörelsen genom tron. Det af rådet i Zürich föranstaltade religionssamtalet mellan Zwingli och påflige generalvikarien Faber blef närmaste anledningen till reformationens genomförande derstädes (1523). Af stor betydelse för reformationens öden i Schweiz blef äfven, samtalet i Baden, i Aargau, 1526, likaledes mellan reformerta och katoliker. Till en half försoning mellan lutheraner och reformerta ledde religionssamtalet i Leipzig 1631 och till ömsesidigt kyrkligt erkännande det i Kassel 1661. Det af konung Wladislaw IV af Polen anordnade religionssamtalet i Thorn 1645 för åstadkommande af en förlikning mellan katoliker, lutheraner och reformerta ledde icke till något resultat. -- Om religionssamtalet eller disputation en mellan Olaus Petri och Peder Galle (1527) se Peder Galle.