Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Skellefte elf

Ämne: Floder (allmänt) · Floder och orter vid floder

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 14 (1890), sp. 1246 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Skellefte elf (af lappska sildart, fors), flod i Norrland, upprinner ur fjällsjön Ikisjaure, nära norska gränsen, 746 m. öfver hafvet, samt flyter i nästan oafbrutet sydöstlig riktning genom Lappland och Vesterbotten till Bottniska viken. I sitt öfversta lopp genomflyter den en vild och ödslig fjälltrakt, derunder bildande den 25 km. långa sjön Sädvajaure samt längre ned den ansenliga Hornavan (se d. o.) vid 424 m. höjd. Genom forsarna vid Arjeploug sänker sig Hornavan till sjön Udjaur (419 m.), hvilken fortsättes af den nästan vid samma höjd belägna Storavan. Öfver dessa tre sjöar går en nästan oafbruten farled af närmare 140 km. längd från Avaviken i Arvidsjaur till Löfmokks kapell bland fjällen. Nedanför Storavan flyter elfven genom Naustajaur och bildar derefter gräns mellan Norrbottens och Vesterbottens län (Arvidsjaurs och Mala socknar), tills den vid 246 m. höjd öfverskrider gränsen till landskapet Vesterbotten. Genom ödsliga, delvis uthuggna skogstrakter med ringa odling forsar elfven vidare genom Norsjö och Skellefte socknar, derunder bildande de betydliga vattenfallen Bomansforsen och Finnforsen, nedanför hvilken senare utbreder sig den vackra, bördiga och tätt bebygda Skelleftedalen, som förbi Skellefte stad följer elfven, tills denna bred och majestätisk faller ut i Ursviken af Bottenhafvet. Flodens hela längd är omkr. 400 km. Dess vattenområde beräknas till omkr. 16,000 qvkm. De många forsarna och fallen hindra floden att vara segelbar, utom i dess allra nedersta lopp samt på de stora sjöarna. Tilloppen äro många, men obetydliga. Det största är Malån (omkr. 150 km.), som i Norsjö socken infaller från s. A. G.