Stjertamfibier

Stjertamfibier, Urodela, zool., ordning inom amfibiernas klass bland ryggradsdjuren. Stjertamfibierna hafva en mer eller mindre långsträckt, trind kropp, en lång stjert och i regeln två par, långt från hvarandra skilda, korta ben, hvilka vid rörelse på landet mera tjena till att skjuta kroppen framåt än att uppbära densamma. Stundom saknas bakbenen, medan frambenen äro förkrympta (sirenen). Inom denna ordning kan man skilja tre olika utvecklingsgrader, hvilka motsvara tre familjer. Familjen gälgroddjur (Perennibranchiata) bibehåller under hela lifvet yttre gälar och lefver i sammanhang dermed ständigt i vatten. Fam. Duotremata mister i fullväxt tillstånd visserligen de yttre gälarna, men deremot qvarstår under hela lifvet (undantag: Cryptobranchus) en gälspringa på hvardera sidan af halsen. Dessa stjertamfibier uppehålla sig visserligen företrädesvis i floder eller träsk, men kunna ock ganska länge lefva på det torra. Den tredje familjen, Salamandrina, mister både gälar och gälspringa; flertalet lefver på land utom under fortplantningstiden. De till den sistnämnda familjen hörande arternas utveckling ådagalägger, att de ej blott med afseende på andedrägtsorganen, utan ock med afseende på andra organisationsförhållanden (t. ex. skelettet) successive genomgå de stadier, på hvilka de två föregående familjernas representanter stannat. De egentliga groddjuren (se d. o.), eller de s. k. stjertlösa amfibierna (Anura), genomlöpa under sin individuella utveckling äfven salamandrinfamiljens utvecklingsstadium, i det den fullvuxna grodan mister stjerten, som utmärker grodlarven, och deras skelett o. s. v. uppnår ett högre utbildningsskede. Anura äro således i de flesta afseenden de högst stående bland amfibierna. Alla lifnära sig af djurisk föda (insekter, blötdjur m. m.). L-e.