Strengnäs, uppstad i Södermanlands län, säte för biskopen i Strengnäs stift. Tämligen regelbundet byggd och särdeles vackert belägen på en bergudde vid Mälaren, invid allmänna farleden mellan fastlandet och Tosterön, är den lilla staden med sina många trädgårdar ganska täck. Dess område utgör 1,813 har, utom andel i Mälarens vatten, det hela satt till 14 5/6 mtl. Taxeringsvärde för 1889 var 2,738,900 kr., hvaraf 299,300 kr. för jordbruksfastighet. Innevånarnas antal uppgick 1870 till 1,639 och 1889 till 1,657 personer. Hufvudnäring är jordbruk, hvarjämte en god del af befolkningen har sin utkomst genom det allmänna läroverket och stiftsstyrelsen. Rörelsen är ringa. År 1888 var antalet handlande 17, med 14 biträden, handtverkare 30, med 48 arbetare. Vid 6 små fabriker med 12,247 kr. tillverkningsvärde sysselsattes 8 arbetare. Stadens bokförda tillgångar voro 212,485 kr., skulderna 27,774 kr. I kommunalskatt debiterades 3 kr. 57 öre för hvarje bevillningskrona. Sjöfarten tyckes vara oväntadt liflig, enär antalet ankomna och afgångna fartyg uppgick till icke mindre än 3,080, om tillsammans 256,374 tons; men största delen fartyg utgöres af mälareångbåtar, som dagligen anlöpa stadens brygga. Hamnafgifterna uppgingo till 2,280 kr. 95 öre. I staden hemmahörande fartyg voro 6, om tillsammans 348 tons. Den märkligaste byggnaden är den ståtliga domkyrkan, invigd 1291 och afbränd s. å., sedermera flere gånger skadad af eld, men lika ofta återställd och förskönad, innehållande Karl IX:s och hans gemålers samt flere furstliga och högadliga personers grafvar, ett kyrkomuseum äfvensom Konrad Rogges bönkammare med ett »museum roggeanum». För öfrigt må nämnas: högre allmänna läroverkets hus, ursprungligen biskopsresidens, uppfördt af K. Rogge, sedermera indraget till kronan och af Gustaf II Adolf skänkt till gymnasiihus, innehållande stiftsbibliotek och läroverkets samlingar; biskopshuset (sedan 1650); konsistorium; rådhuset. Ett af länets lasarett är beläget i S., hvarest jämväl finnas afdelningskontor af Södermanlands enskilda bank och en sparbank. Från tryckeri i staden utgifves veckotidningen »Strengnäs tidning». -- I ecklesiastikt hänseende utgör S. jämte sin landsförsamling ett regalt pastorat af 1:sta klassen, hvars pastor tillika är stiftets domprost. Vid riksdagsmannaval till Andra kammaren är S. förenadt med Eskilstuna till en valkrets.
Redan under hednatiden Södermanlands hufvudort, blef S. på 1100-talet biskopssäte och bibehöll sedermera länge en viss betydelse, hvarom vittna de många kyrkliga och verldsliga möten, som der höllos, bland hvilka i främsta rummet förtjenar ihågkommas riksdagen 1523, då Gustaf Vasa utkorades till Sveriges konung. Under medeltiden funnos der, utom domkyrkan med dess många kapell och stiftelser, ett dominikankloster (S:t Olofs kloster, anlagdt 1268 samt i besittning af fastigheter i Torshälla och Örebro äfvensom af åtskilliga landtgårdar), vidare ett helgeandshus, ett hospital för gamla prester samt två kapell. Flere gånger har samhället härjats af svåra eldsvådor, senast 1871. A. G.