Sida 374
Strelasundet ...
eller ridande infanteri fanns. Styrkan uppgick till 20,000 man. Streltserna, som åtnjöto många företräden, gjorde tsarerna stora tjenster, men voro genom sitt sjelfsvåld ofta farliga för staten. Missnöjda med Peter I:s reformatoriska planer, gjorde de uppror, hvilket dock kufvades, hvarefter hela deras kår 1699 upplöstes, sedan några hundra blifvit afrättade. C. O. N.
Streng, Johan Joakim, porträttmålare, f. i Stockholm 1707, var 1735 arkliskrifvare, men blef snart uteslutande porträttmålare, mest i olja, dock äfven i miniatyr. I omskrifter på ett af honom i vax modelleradt sjelfporträtt uppger han, att han äfven försökt sig med historietaflor, men några sådana af hans hand har man ännu ej funnit. S. utbildade sig hufvudsakligen på egen hand och var aldrig utomlands. Hans tidigare porträtt äro särdeles utmärkta så hvad karaktersstil som utförande vidkommer; i synnerhet har färgen en öfverraskande fyllighet och kraft. På ålderdomen vårdslösade han sin talang, blef hård och stundom inkorrekt samt fick en torr, kritaktig färgton. Hans bilder äro ganska sällsynta; hans specialitet tyckes hafva varit att måla prester. Sveriges Nationalmuseum eger blott en liten miniatyr, Svea hofrätt ett knästycke i litet format af O. R. Strömfelt (1745). Bäst representerad är S. i Östermalms församlings kyrksal, som eger fyra kyrkoherdeporträtt af hans hand, bland hvilka Mik. Hermonius (Bellmans morfader) är ett fulländadt mästerverk, så i uppfattningens lif och finhet som i utförandets djerfva friskhet. S:s sjelfporträtt i olja (1737) fins, ehuru tämligen skadadt, i Kr. Hammers samling. Gripsholm eger i assessor Nils Vestmans porträtt (1762) en ej förkastlig målning från konstnärens sista tid. S. afled i Stockholm i Okt. 1763. Bilder af honom finnas graverade af Geringius, Bergqvist och Gillberg, bland dem C. Törnflycht (i knästycke), E. Halenius, D. Lundius, J. Gr. Hallman och J. C. Dippel. -rn.
Strengnäs, uppstad i Södermanlands län, säte för biskopen i Strengnäs stift. Tämligen regelbundet byggd och särdeles vackert belägen på en bergudde vid Mälaren, invid allmänna farleden mellan fastlandet och Tosterön, är den lilla staden med sina många trädgårdar ganska täck. Dess område utgör 1,813 har, utom andel i Mälarens vatten, det hela satt till 14 5/6 mtl. Taxeringsvärde för 1889 var 2,738,900 kr., hvaraf 299,300 kr. för jordbruksfastighet. Innevånarnas antal uppgick 1870 till 1,639 och 1889 till 1,657 personer. Hufvudnäring är jordbruk, hvarjämte en god del af befolkningen har sin utkomst genom det allmänna läroverket och stiftsstyrelsen. Rörelsen är ringa. År 1888 var antalet handlande 17, med 14 biträden, handtverkare 30, med 48 arbetare. Vid 6 små fabriker med 12,247 kr. tillverkningsvärde sysselsattes 8 arbetare. Stadens bokförda tillgångar voro 212,485 kr., skulderna 27,774 kr. I kommunalskatt debiterades 3 kr. 57 öre för hvarje bevillningskrona. Sjöfarten tyckes vara oväntadt liflig, enär antalet ankomna och afgångna fartyg uppgick till icke mindre än 3,080, om tillsammans 256,374 tons; men största delen fartyg utgöres af mälareångbåtar, som dagligen anlöpa stadens brygga. Hamnafgifterna uppgingo till 2,280 kr. 95 öre. I staden hemmahörande fartyg voro 6, om tillsammans 348 tons. Den märkligaste byggnaden är den ståtliga domkyrkan, invigd 1291 och afbränd s. å., sedermera flere gånger skadad af eld, men lika ofta återställd och förskönad, innehållande Karl IX:s och hans gemålers samt flere furstliga och högadliga personers grafvar, ett kyrkomuseum äfvensom Konrad Rogges bönkammare med ett »museum roggeanum». För öfrigt må nämnas: högre allmänna läroverkets hus, ursprungligen biskopsresidens, uppfördt af K. Rogge, sedermera indraget till kronan och af Gustaf II Adolf skänkt till gymnasiihus, innehållande stiftsbibliotek och läroverkets samlingar; biskopshuset (sedan 1650); konsistorium; rådhuset. Ett af länets lasarett är beläget i S., hvarest jämväl finnas afdelningskontor af Södermanlands enskilda bank och en sparbank. Från tryckeri i staden utgifves veckotidningen »Strengnäs tidning». -- I ecklesiastikt hänseende utgör S. jämte sin landsförsamling ett regalt pastorat af 1:sta klassen, hvars pastor tillika är stiftets domprost. Vid riksdagsmannaval till Andra kammaren är S. förenadt med Eskilstuna till en valkrets.
Redan under hednatiden Södermanlands hufvudort, blef S. på 1100-talet biskopssäte och bibehöll sedermera länge en viss betydelse, hvarom vittna de många kyrkliga och verldsliga möten, som der höllos, bland hvilka i främsta rummet förtjenar ihågkommas riksdagen 1523, då Gustaf Vasa utkorades till Sveriges konung. Under medeltiden funnos der, utom domkyrkan med dess många kapell och stiftelser, ett dominikankloster (S:t Olofs kloster, anlagdt 1268 samt i besittning af fastigheter i Torshälla och Örebro äfvensom af åtskilliga landtgårdar), vidare ett helgeandshus, ett hospital för gamla prester samt två kapell. Flere gånger har samhället härjats af svåra eldsvådor, senast 1871. A. G.
Strengnäs domprosteri, i Strengnäs stift, omfattar de nio pastoraten Strengnäs stad med landsförsamlingen; Aspö; Fogdö med Helgarö; Mariefreds stad med Kernbo och Taxinge; Ytter-Selö; Öfver-Selö; Toresund; Vansö med Härad; Åker och Ärja med Länna. Areal 78,941 har. 15,920 innev. (1889).
Strengnäs landsförsamling, i Södermanlands län, Åkers härad. Areal 5,825 har. 999 innev. (1889). Annex till Strengnäs stad, Strengnäs stift. Domprosteriet.
Strengnäs Stift omfattade vid midten af 1100-talet endast landskapet Södermanland, men tillökades 1165 med Nerike. Efter denna tid har, med undantag af att några socknar af Södermanland vid gränsen mot Vestmanland lagts till Vesterås stift, ingen nämnvärd ändring af stiftsgränsen egt rum. F. n. (1891) omfattar stiftet hela Södermanlands län, Södertörn af Stockholms län, två socknar af Vestmanlands län, en socken af Östergötlands län samt med undantag af en sockendel hela Nerike af Örebro län. Kontrakten äro 16, nämligen: Domprosteriet, Villåttinge, Oppunda Östra, Oppunda Vestra,
Källa: Project Runeberg · ·






























