Strömmingsfiske

Strömmingsfiske, som på sin tid hade en väsentlig andel i Norrlandskustens kolonisation, utgör ännu i dag en vigtig näringsgren för kustbefolkningen långs hela svenska Östersjökusten. Det drifves under hela den blidare delen af året från slutet af April till in uti Oktober, men med olika begynnelsetider vid olika delar af den långa kuststräckan, så att fisket börjar senare och slutar tidigare, ju längre, norrut man kommer. På några ställen, såsom i Stockholms och Östergötlands skärgårdar, idkas dock strömmingsfiske äfven vintertiden genom notdragning under isen. Vid de öppna kusterna i södra Sverige fiskas hufvudsakligen med drifgarn i öppna hafvet, ej sällan flere mil från land; endast vår och höst fastsättas garnen. Vid den öfriga, af skärgården omgifna kuststräckan har detta fiskesätt, trots flere försök att införa detsamma, ej lyckats vinna utbredning. Fisket efter strömming sker derstädes dels med notar, i de inre vikarna, dels med garn -- i mellersta och norra Sverige kallade »skötar» -- hvilka, utsatta i rad, förankras vid bottnen och begagnas såväl inne i skärgården som ute på grunden i hafsbandet. I Norrland begagnas numera flerestädes ett slags mycket djupa strömmingsgarn, s. k. »djupskötar» eller »krokskötar», vanligen utsatta så, att yttersta garnet bildar en bukt eller vinkel (krok) mot de öfriga. På några ställen i Norrland begagnas äfven ett slags stora ryssjor. Fiskarena vistas under fisketiden vid vissa af ålder kända »fiskeskär» eller »fiskehamnar», af hvilka några mellan fisketiderna äro obebodda. På en del sådana fiskeplatser i Norrland finnas af ålder särskilda kapell uppförda, hvarest gudstjenst hålles af fiskarena sjelfva samt ett par gånger under sommaren af ortens presterskap. Östersjösillen l. strömmingen uppträder ej i så oerhörda massor som t. ex. sillen vid Bohuskusten, men den långs hela landets östkust årligen uppfiskade qvantiteten är i alla fall ganska betydlig. Samlade uppgifter härom, hvarpå någon säker medeltalsberäkning skulle kunna grundas, förefinnas ännu icke. Man har beräknat värdet af strömmingsfångsten långs hela kusten till omkring tre millioner kronor. Antages medelvärdet till två och en half millioner kronor årligen, så är detta säkerligen ej för högt beräknadt. I södra Sverige säljes största delen af fångsten i färskt tillstånd, norrut öfvervägande såsom saltad. Någon nämnvärd export eger icke rum, utan förbrukas fångsten inom landet. Jfr Sillfiske och Sillslägtet. R. L.