Stuteri (af T. stute, sto), i allmänhet en inrättning, der man uppföder ett större antal hästar än som erfordras för den gårds behof, å hvilken den är anlagd. Stuterier förekommo fordom på större herrgårdar och klostergods samt äfven på ett och annat kronogods, för att förse furstarnas stall med erforderligt antal hästar. Under 16:de och 17:de årh. inrättade man uti flere af Europas land stuterier, för att derifrån sprida värdefulla afvelsdjur till landthästafvelns förbättrande, men många af dessa hafva under nuvarande århundrade blifvit nedlagda. För närvarande finnas i Ryssland sex statsstuterier. Bland dem är det af en grefve Orlov 1778 grundlagda stuteriet på Chrenovoj (guvern. Voronesj) särskildt bekant genom den afvel af orlovska trafvare, som der underhålles. Denna hästras härstammar från en grå arabisk hingst, vid namn Smetanka, och ett danskt sto. Dessas afkomma, hingsten Polkan, blef med ett holländskt sto fader till en hingst, som kallades Bars I, och denne blef i sin ordning stamfader till de berömda orlovska trafvarna, hvilka uppgifvas i traf tillryggalägga 3,200 meter (omkr. 1/8 nymil) på 4 1/2 minut. Preussen har tre statsstuterier: i Trakehnen (Ostpreussen), hvarest finnas 300 moderston och 15 beskällare, hufvudsakligen af blandad orientalisk och engelsk fullblodsras, i Graditz (prov. Sachsen), med 8 hingstar och 190 moderston af engelsk fullblodsras, samt i Beberbeck (Hessen-Nassau), med 150 hästar, till största delen af engelsk fullblodsras. I Österrike finnas endast hofstuterierna Kladrub (Böhmen) och Lipizza (i närheten af Trieste), hvaremot i Ungern finnas trenne statsstuterier: Mezöhegyes, det största i verlden, samt Kisbér och Babolna. Uti Europas öfriga land finnas inga statsstuterier, med undantag af i Sverige, som ännu har det lilla stuteriet Ottenby (se d. o.), på Öland. För icke längesedan funnos stuterier äfven på Strömsholm, i Vestmanland, och på Flyinge, i Skåne.
I stället för de nedlagda stuterierna har mångenstädes blifvit upprättade s. k. hingstdepoter, hvarest ett större eller mindre antal beskällare underhålles, för att under betäckningstiden utplaceras i landsorten. Sådana hingstdepoter finnas i Sverige f. n. på Strömsholm (se d. o.) och på Flyinge, hvars stuteri indrogs till följd af k. brefvet d. 3 Juni 1887. På sistnämnda plats finnas f. n. 72 hingstar, deraf några ej fullvuxna. Under våren utstationeras derifrån beskällare inom första landtbeskällaredistriktet, innefattande Skåne, Halland och Bleking samt Jönköpings och Kronobergs län. Jfr Fullblodshäst, Hästafvel och Hästskötsel. C. A. L.