Suffix

Suffix (af Lat. suffixus, vidfäst, fäst efteråt), gramm., kallas ett sådant i och för sig osjelfständigt element, som tjenar till afledning och ordbildning i språket. Afledningar och ordbildningar uppkomma i allmänhet genom hopryckning af särskilda ord, som i satsen stå i ett särdeles nära förhållande till hvarandra, så att det hela uppfattas såsom något isoleradt gent emot sina särskilda element. I allmänhet har och bibehåller det ena elementet en bestämd faktisk betydelse äfvensom känslan af sammanhang med det ursprungligen sjelfständiga ordet, under det att det andra elementet småningom helt och hållet förlorar känslan af sammanhang med det enkla ord, som ingått som ursprungligt kompositionsled. När en på detta sätt bildad form blir mönster eller typ, efter hvilken andra former bildas, då kan det formbildande elementet kallas suffix. Detta suffix behöfver ingalunda till form eller ljudbeståndsdelar sammanfalla med det enkla ord, hvaraf det uppstått: det kan antingen lida minskning eller ökning eller på annat sätt ljudlagsenligt förändras. Af ett ursprungligt kött-lik uppkom kött-tig, kötts-lig. Men sedan uppfattades -slig såsom suffix och gaf anledning till bildningar sådana som barnslig, kroppslig o. s. v. Medelhögt, miltec-heit, eg. mild beskaffenhet, blef miltekeit, hvarefter sedan -keit uppfattades som suffix, och man bildade ord som frömig-keit, eitel-keit o. s. v. Suffixen äro antingen stambildnings-sufftx, t. ex. -tor i Lat. factor, geni-tor, der -tor användes för bildande af »nomina agentis», eller t. ex. -na i Sv. kall-na, hvit-na, der -na användes för att bilda inkoativa verb; eller också ordbildnings- och flexions-suffix, hvarigenom ord och ordformer bildas. Sådana suffix äro t. ex. Fr. -ment för bildande af adv., t. ex. fièrement (af Lat. fera mente), Eng. -ly i truly o. s. v., suffixet för genit. i Sv. -s i man-s, mannen-s eller personaländelsen -[mi] i Grek. verbet [ei-mi] ,jag går. Suffixens ursprung kan antingen vara nominalt-verbalt, t. ex. i barns-lig (: lik), T. schön-heit (: Medelhögt. heit, beskaffenhet), eller prmominalt, t. ex. vissa kasus- och personal-ändelser i olika språk (jfr Affix, Prefix). K. F. J.