Tidö

Tidö, ett Axel Oxenstierna fordom tillhörigt gods i Rytterns socken, Snefringe härad, Vestmanland, ligger på en i Mälaren utskjutande halfö omkr. 17 km. från Vesterås och utgör 2 mtl säteri, taxeradt till 138,600 kr.; men med underlydande 12 1/2 mtl frälse, 2 mtl ladugård och 3/4 mtl rå och rör är det uppskattadt till 460,400 kr. taxeringsvärde. Hufvudbyggnaden uppfördes af A. Oxenstierna från midten af 1620-talet till in på 1640-talet och är ett af Sveriges ståtligaste herresäten. Slottet är bygdt af tegel och gråsten samt omgifver på fyra sidor en qvadratisk, stenlagd gård. Hufvudpartiet, norra sidan, är 41,5 m. långt, i två våningar, med taket deladt i två afsatser. Till den der varande hufvudingången, som prydes af en sandstensportal i renaissance-stil, leder en ståtlig dubbeltrappa af granit, prydd med smärre kolonner och 4 obelisker af sandsten. Norra och södra fasaderna smyckas af frontispiser med pelare och sandstensornament samt oxenstiernska och bååtska vapnen. Hufvudpartiets öfre våning, der den ursprungliga rutindelningen bibehållits (150 rutor i hvarje fönsterluft!), inrymmer en mycket stor sal (7,7 m. hög, 18,4 m. lång och 13,6 m. bred). Slottets öfriga sidor, likaledes i två våningar, hafva ungefär samma längd som den norra, men äro betydligt lägre än denna och hafva ej afdelade tak. Från södra sidan leder till borggården ett hvalf af storartade dimensioner, försedt med sandstensornament. Bland rymmen, som prydas med snidade och inlagda dörrar (några af dem förvaras nu i Nationalmuseum), är det vackraste den s. k. »Axel Oxenstiernas audienssal», hvilken uppgifves, ehuru föga troligt, befinna sig i samma skick som under den store kanslerns tid. I slottet finnas en samling porträtt (af medlemmar af slägterna Oxenstierna, Dohna, Soop), bibliotek, en samling äldre möbler och porslin samt arkiv (räkenskaper och enskilda bref rör. oxenstiernska slägten, inventarieförteckningar o. d.; den stora samling arkivalier af officiel natur, i synnerhet A. Oxenstiernas brefvexling och andra papper, hvilken förut förvarades å T., såldes 1849 till Riksarkivet för 10,000 rdr). -- Vid T. qvarstår en del af en till sin grundritning qvadratisk stenhusbyggnad, som måhända uppfördes i slutet af 1400-talet af Magnus Gren, och som »i alla tider kallats Oldenburg», äfven före det nya slottets uppbyggande. -- T:s förste, med säkerhet kände, egare var riksrådet Ivar Gren (död efter 1495). Hans dotter sålde det 1537 till drottning Margareta, hvarefter det genom byte och giftermål kom till Åke Bååt (d. 1588) och vid arfskiftet efter dennes enka (1610) till hans dotter Anna, som sedan 1608 var gift med A. Oxenstierna, den egentlige skaparen af T. Godset gick sedermera genom arf till slägterna Oxenstierna af Kroneborg, Soop, Dohna och Ridderstolpe, men såldes 1840 och har sedan dess flere gånger bytt om egare. 1887 inköptes det af brukspatron C. D. von Schinkel, som 1890 fick den vid hans bruk Axmar fästa fideikommissrätt öfverflyttad på T. jämte ett par fasta egendomar i Stockholm. -- Jfr F. U. Wrangel: »Anteckningar om Rytterns socken» (1886). B. S.