Väderlekskarta (jfr Synoptisk) är en karta, å hvilken mer eller mindre fullständigt afbildas de olika meteorologiska element, som samtidigt iakttagits vid olika stationer: lufttryck, vind, temperatur, fuktighet, luftens täthet, moln, nederbörd o. s. v. För att göra bilden åskådligare brukar man genom linier (»nivålinier») förbinda de punkter å kartan, hvarest, efter ögonmått att döma, luften har samma tryck, temperatur, täthet, fuktighet o. s. v. Man får sålunda isobarer: linier för lika lufttryck, isotermer: linier för lika temperatur, isopykner l. isodenser: linier för lika täthet, linier för lika absolut eller relativ fuktighet o. s. v. Äfven dragas linier för lika stor förändring hos dessa element. Vid hvarje meteorologisk central-anstalt uppritas dagligen flere sådana kartor för olika iakttagelsetimmar och för olika element. De ojämförligt vigtigaste kartorna äro de, som framställa lufttrycket, vindarna och väderleken. Lufttrycket måste vara reduceradt till 0°, normaltyngd och hafsytan. Isobarerna dragas, då större noggrannhet fordras, för hvarje millimeter; hvar femte betecknas genom gröfre streck. Ofta dragas isobarerna endast för hvar femte millimeter, hvilket dock i många fall är otillräckligt för en noggrannare kännedom om lufttrycksfördelningen. I land med engelsktalande befolkning, hvarest barometerhöjden angifves i engelska tum, dragas isobarerna för hvarje femtedels, tiondedels eller tjugondedels tum (motsvarande 5, 2 1/2 eller 1 1/4 mm.). Om reduktionen till 0° se Barometer, och om reduktionen till hafsytan se Barometerstånd och Höjdmätning. För högt belägna stationer i det inre af en kontinent blir reduktionen till hafsytan tämligen osäker, alldenstund man för reduktionens utförande måste föreställa sig kontinentens öfver hafsytan liggande landmassa ersatt med ett blott antaget luftlager af en viss temperatur och fuktighet. Denna osäkerhet minskas, om lufttrycket, i stället för att reduceras till hafsytan, reduceras till kontinentens medelhöjd. Reduktionen till normaltyngd, hvars riktighet länge varit erkänd, har dock först från 1893 års början blifvit allmänt införd i de europeiska väderlekstelegrammen (af europeiska stater hafva endast Frankrike, England, Spanien, Portugal och Grekland ännu ej antagit densamma). I Nord-Amerikas Förenta stater infördes den för flere år sedan. Reduktionen består deri att qvicksilfverpelarens höjd rättas till hvad den skulle vara, om tyngdkraften å observationsorten hade samnia styrka som vid 45° geografisk bredd och hafsytan. Rättelsen till normaltyngd sker enligt formeln
B0 = B – 0,00259 cos 2l – 0,000000196 h,
der B betyder den aflästa barometerhöjden vid l° geografisk bredd och h meters höjd öfver hafvet, B0 motsvarande barometerhöjd reducerad till normaltyngd. Rättelsen utgör för vanligt barometerstånd (omkr. 760 mm.)
vid 90° (polen) + 2,0 mm. » 66 1/3° (polcirkeln) + 1,4 » » 59 1/3° (Stockholm) + 0,9 » » 49° (Paris) + 0,3 » » 45° ± 0,0 » » 23 1/2° (vändkretsen) – 1,4 » » 0° (eqvatorn) – 2,0 »
En aneroidbarometer, en gång rätt inställd efter en till 0° och normaltyngd reducerad qvicksilfverbarometer, visar alltid lufttrycket efter normaltyngd, äfven om den flyttas till en annan breddgrad och höjd öfver hafvet. Fjäderkraften i metallen är nämligen oberoende af tyngdens storlek. Deremot är fjäderkraften underkastad andra, mera oregelbundna vexlingar, som göra aneroidbarometern oanvändbar för noggrannare meteorologiska iakttagelser.
För väderlek och vind nyttjas i Skandinavien, Tyskland och Ryssland m. fl. land följande beteckningar (de engelska och romanska landen hafva delvis andra):
Väderleksbeteckning. ○ klar himmel ◔ nästan klar himmel ◑ halfklar himmel ◕ nästan mulen himmel ● mulen himmel •, ⠇ regn
✱ snö △ trindsriö (en svart triangel = hagel) ∞ disigt eller solrök ▭, ☰ dimma ☈, ⚡ åska ♎ dagg ∨,⊔ rimfrost Vindbeteckning. ⊚, ○,[tecken] lugnt [tecken] nästan lugnt [tecken] svag vind [tecken]
[tecken]medelmåttig vind
svag blåstlaber bris [tecken] måttlig blåst, frisk bris [tecken] blåst, frisk kultje [tecken]
[tecken]täml. stark blåst
stark blåsthård kultje [tecken] nära storm [tecken] storm [tecken] stark storm [tecken] orkan
Vindpilarna tänkas flyga med vinden. Pilens cirkelrunda hufvud betecknar stationens läge; antalet tvärstreck på pilskaftet betecknar vindstyrkan antingen i 6- eller 12-gradig skala (se Vindskala). Siffrorna (se kartan i art. Väderlek) beteckna luftens temperatur i Celsius-grader.
Till beteckning af väderleken använda engelsmännen Beaufort's väderleksskala, som är något mera detaljerad än ofvanstående; den skiljer nämligen emellan vanligt regn, duggregn och öfvergående regnskurar, angifver särskildt om vädret är byigt, luften ovanligt genomskinlig o. s. v. Äfven i Nord-Amerikas Förenta stater iakttagas synnerlig omsorg och fullständighet vid väderlekskartorna. Med tillhjelp af detta utmärkta material hafva också engelsmännen Ley och Abercromby samt amerikanen Loomis m. fl. utfört högst värdefulla undersökningar. N. E–m.