Vestkustbanan är den i dagligt tal förekommande benämningen på jernvägslinien från Helsingborg till Göteborg längs Sveriges vestkust. Denna jernväg eges f. n. af tre olika bolag, nämligen sträckan Helsingborg--Halmstad af Skåne-Hallands, sträckan Halmstad--Varberg af Mellersta Hallands samt sträckan Varberg--Göteborg af Göteborg-Hallands jernvägsaktiebolag. Förenämnda jernvägssträckor hafva en längd af resp. 92, 74 och 77 km., så att linien i sin helhet utgör 243 km. Jernvägen, som är af normal spårvidd (1,435 m.), utgår i Helsingborg dels från den Landskrona och Helsingborgs jernvägar tillhörande stationen derstädes, vid hvilken jämväl Helsingborg--Hessleholms-jernvägens tåg in- och utgå, dels från den i sammanhang med tillkomsten af ångfärjeförbindelsen mellan Helsingör och Helsingborg anlagda s. k. ångfärjestationen dersammastädes. Från Helsingborg går banan norrut öfver Kattarp, hvarest den korsas af den Skåne-Hallands jernvägsaktiebolag tillhörande jernvägslinien Astorp--Höganäs, och Engelholm, der den har anslutning till Landskrona--Engelholms jernväg, genom den Hallandsås skärande Sinarpsdalen till Båstad och Halmstad, der den står i förbindelse med jernvägslinierna till Nässjö och sjön Bolmen. Från Halmstad fortgår banan öfver Falkenberg till Varberg, derifrån jernväg utgår till Borås, och vidare öfver Kungsbacka till Göteborg, der densamma på en viadukt är framdragen öfver Vestra stambanan och utmynnar i Bergslagernas jernvägars station derstädes. För allmän trafik öppnades sträckan Helsingborg--Engelholm d. 9 Jan. 1885, sträckan Engelholm--Halmstad d. 21 Aug. s. å., sträckan Halmstad--Varberg d. 18 Sept. 1886 och sträckan Varberg--Göteborg d. 1 Sept. 1888. Till följd deraf att banan förmedlar samfärdseln mellan Skåne och Danmark samt Göteborg och Norge, är persontrafiken liflig och medgifver upprätthållande af tågförbindelse 2:ne gånger i dygnet mellan Helsingborg, Göteborg och Kristiania. J. L.
Nordisk familjebok · första upplagan
Vestkustbanan
Ämne: Svenska järnvägslinjer och bolag · Svenska järnvägar
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 17 (1893), sp. 733 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗