Sida 369
Vestindiska kompaniet ...
marrucinernas land. De besegrades af romarna i samnitkriget (senare hälften af 4:de årh. f. Kr.) och blefvo sedermera Rom trogna till bundsförvantkriget (91--88 f. Kr.), hvari de helt och hållet underkufvades. R.Tdh.
Westinghouses broms [oä'stinghaus]. Se Broms.
Vestitur (af Lat. vestire, bekläda), detsamma som investitur (se d. o.).
Vestkinde, socken i Gotlands län, Norra häradet. Areal 3,459 har. 569 innev. (1891). V. bildar med Bro ett konsistorielt pastorat, Visby stift, Norra kontraktet.
Vestkustbanan är den i dagligt tal förekommande benämningen på jernvägslinien från Helsingborg till Göteborg längs Sveriges vestkust. Denna jernväg eges f. n. af tre olika bolag, nämligen sträckan Helsingborg--Halmstad af Skåne-Hallands, sträckan Halmstad--Varberg af Mellersta Hallands samt sträckan Varberg--Göteborg af Göteborg-Hallands jernvägsaktiebolag. Förenämnda jernvägssträckor hafva en längd af resp. 92, 74 och 77 km., så att linien i sin helhet utgör 243 km. Jernvägen, som är af normal spårvidd (1,435 m.), utgår i Helsingborg dels från den Landskrona och Helsingborgs jernvägar tillhörande stationen derstädes, vid hvilken jämväl Helsingborg--Hessleholms-jernvägens tåg in- och utgå, dels från den i sammanhang med tillkomsten af ångfärjeförbindelsen mellan Helsingör och Helsingborg anlagda s. k. ångfärjestationen dersammastädes. Från Helsingborg går banan norrut öfver Kattarp, hvarest den korsas af den Skåne-Hallands jernvägsaktiebolag tillhörande jernvägslinien Astorp--Höganäs, och Engelholm, der den har anslutning till Landskrona--Engelholms jernväg, genom den Hallandsås skärande Sinarpsdalen till Båstad och Halmstad, der den står i förbindelse med jernvägslinierna till Nässjö och sjön Bolmen. Från Halmstad fortgår banan öfver Falkenberg till Varberg, derifrån jernväg utgår till Borås, och vidare öfver Kungsbacka till Göteborg, der densamma på en viadukt är framdragen öfver Vestra stambanan och utmynnar i Bergslagernas jernvägars station derstädes. För allmän trafik öppnades sträckan Helsingborg--Engelholm d. 9 Jan. 1885, sträckan Engelholm--Halmstad d. 21 Aug. s. å., sträckan Halmstad--Varberg d. 18 Sept. 1886 och sträckan Varberg--Göteborg d. 1 Sept. 1888. Till följd deraf att banan förmedlar samfärdseln mellan Skåne och Danmark samt Göteborg och Norge, är persontrafiken liflig och medgifver upprätthållande af tågförbindelse 2:ne gånger i dygnet mellan Helsingborg, Göteborg och Kristiania. J. L.
Westlake [oä'stlek], John, engelsk rättslärd, f. 1828, blef 1854 advokat, 1877 hedersdoktor i Edinburgh och 1888 professor i folkrätt vid universitetet i Cambridge. Han har författat bl. a. A treatise on private international law (1858; 3:dje uppl. 1890) och vardt från början medutgifvare af Bruxelles-tidskriften »Revue de droit international».
Vestland, socken i Upsala län, Örbyhus härad. Areal 18,452 har. 2,494 innev. (1891). V. bildar med Tolfta ett konsistorielt pastorat, Upsala stift, Örbyhus kontrakt.
Vestlandet, i Norge. Se Norge, sp. 1340--41.
West-Lothian [oä'stlöthjön]. Se Linlithgow 1.
Westly-Richards gevär [oä'stli ritjörds], portugisiskt gevär efter Milbanks system. Om detta system se Eldhandvapen, sp. 348. H. W. W.
Westmacott [oä'stmäkött], i. Sir Richard W., engelsk bildhuggare, f. i London 1775, d. derst. 1856, studerade i London och reste 1792 först till Paris, sedan till Rom för att utbilda sig. Ett af hans första större verk var en stod till häst af General Abercromby; derefter följde Nelsons staty samt flere monument i Paulskyrkan och Westminster Abbey. Han utförde 1820 en ryttarestaty af konung Georg III, framför Windsor, samt vidare en kolossalbild af Achilles för Hydepark och Nelsons monument i Birmingham. Till hans bästa verk från 1820- och 1830-talen höra bl. a. Den lyckliga modern och Den olyckliga modern, två marmorgrupper, Zigenerska, en kolossalstaty af Hertigen af York, Waterloo-vasen (1835), bildstod i brons af Lord Bentinck, i Kaklutta, och byst af Walter Scott (1838), alla kraftigt utförda. Han var från 1826 professor vid konstakademien i London. -- 2. Richard W. d. y., den föregåendes son, bildhuggare, f. i London 1799, d. derst. 1872, studerade först under sin fader, men utbildade sig sedan i Rom och Florens efter antiken. Han skapade många idealverk och porträtt, såsom Cymbalspelerska, David med Goliats hufvud, Ariel, Knäfallande ängel, Nymf, som går i badet, byst af grefve Talbot m. fl. -- 3. James Sherwood W., engelsk bildhuggare, gjorde sig vid midten af 1840-talet bemärkt för bildverk af idealt innehåll i en gratiöst vek art. Han vistades i Rom omkr. 1850 och utförde då och under den följande tiden flere reliefer i Thorvaldsens stil efter dennes »Natt» och »Morgon», en grupp af Simson med lejonet (1853), Peri (efter Moores »Lalla Rookh»), Flickan vid källan, en Victoria, Alexander den store, Elaine (efter Tennyson) samt för Parlamentshuset flere statyer af Lord Winchester och Lord Gloucester.
Vestmakterna, en benämning, hvarunder vanligen innefattas Frankrike och England.
Westman, Olof Olai, prest, vitterhetsidkare, född i Göteborg d. 23 Febr. 1750, blef student i Upsala 1767, filos. magister med andra hedersrummet 1773 och lektor vid Göteborgs gymnasium 1779. Han enhöll 1788 Starrkärrs pastorat till prebende, fick teol. doktors titel 1793, utnämndes till kontraktsprost i domprosteriet 1797 och till domprost i Skara 1801. Död d. 14 Dec. 1811. W. bevistade såsom ledamot af presteståndet riksdagarna 1800 och 1810. Han var 1780--1801 sekreterare i Göteborgs Vet.- och Vitt. samhälle. Han gjorde sig känd såsom orator på latin och svenska samt diktade åtskilliga skaldestycken, intagna i nämnda samhälles handlingar (»Tankar vid en promenade», »Enslighetsälskaren» m. fl.).
Westman, Ernst Willgott, metallurg, född d. 8 Nov. 1823 i Linköping, egnade sig redan
Källa: Project Runeberg ·
