Visingsö

Visingsö, Vätterns största ö. utgör nu en socken af samma namn, men var förr delad på tvänne: Ströja i s. och Kumlaby i n. Ön, som har en längd af 14 km., med 1--3 km. bredd, har en areal af 2,455 har, hvilken dock årligen minskas genom sjöns inkräktningar. Halfva arealen upptages af en längs ön gående, ofruktbar sandås, men återstoden är utomordentligt fruktbar. Om öns egendomliga berggrund se Visingsögruppen. På ön finnas ättehögar och andra fornminnen. På sydspetsen finnas ruiner af Näs slott (uppfördt sannolikt i senare hälften af 1200-talet och antagligen förstördt 1318), der konung Magnus Ladulås dog, d. 18 Dec. 1290. På nordligaste delen af vestra kusten låg förmodligen Borga slott, der konungar af sverkerska och erikska ätterna residerade (konung Karl Sverkersson mördades 1167 och konung Erik Knutsson dog d. 10 April 1216 på V.). Genom Vätterns inskärningar ligger den förmodade borgplatsen nu långt ut i sjön. På sydöstra stranden träffas ruinerna af Brahe-ättens vidtberömda slott Visingsborg (se d. o.). Den s. k. kungsladugården Visingsborg har sedan 1832 användts till kronopark och ekplanteringsfält. Den förra består af omkr. 121 har; ekplanteringens areal är 461 har, deraf nära 400 har skogsmark. 1636 stiftade grefve Per Brahe d. y. på V. en skola, som betryggades genom ansenliga donationer. Den hade 3 lärare på stat: rektor, konrektor och kollega. Under 1600-talet inskrefvos i medeltal 20 lärjungar årligen, men sedermera sjönk antalet. Undervisningen försiggick i Kumlaby gamla kyrka. Enligt beslut 1692 delades läroanstalten i ett Gymnasium carolinum (som förlades till forna tingshuset i Kumlaby) och en kunglig trivialskola. Gymnasiet, som invigdes 1693, hade en teol. lektor med föreläsningsskyldighet i teologi, hebreiska och grekiska, och en filos. lektor, som läste filosofi, matematik och latin. Ett regeringsbeslut af d. 4 Sept. 1811 upplöste bägge läroanstalterna, och vårterminen 1813 upphörde de offentliga föreläsningarna. De donerade godsen och räntorna lemnades till större delen till läroverken i Jönköping och Grenna. Biblioteket har stannat i Vexiö. 1666 anlade grefve Per Brahe d. y. i närheten af skolan ett boktryckeri, som förestods af Joh. Kankel från Pommern, och hvarifrån, så vidt man vet, under åren 1667--85 utgingo några och fyrtio publikationer, s. k. »Visingsötryck», numera typografiska rariteter (se derom G. E. Klemming och J. G. Nordin: »Svensk boktryckeri-historia», 1883). Tryckeriet flyttades 1688 till Jönköping. -- Se C. Quensel och M. Oxelgren: »De Insula Visingiana» (akad. afh., Lund, 1714), och W. Berg: »Visingsö jemte anteckningar om Visingsborgs grefskap» (1885).