Yttrium, kem., ett metalliskt grundämne, upptäckt 1794 af Gadolin såsom beståndsdel i ett svart mineral från Ytterby fältspatbrott nära Vaxholm, hvilket mineral sedermera erhöll namnet gadolinit. Den af Gadolin framställda yttrium-oxiden, ytterjorden, var emellertid en blandning af flere oxider, bland hvilka Ekeberg 1802 fann berylljord och Berzelius 1814 ceroxid. Den återstående renare ytterjorden befanns af Mosander 1842 vara en blandning af trenne olika oxider, af honom kallade ytterjord, erbinjord och terbinjord (se Erbium), af hvilka de sistnämnda sedermera befunnits vara blandningar af flere, till en del ännu icke i rent tillstånd framställda oxider. Den rena ytterjorden, hvilken såväl i gadolinit som i andra mineral, t. ex. fergusonit, yttrotantal, euxenit m. fl., utgör hufvudmassan, är ett hvitt pulver, som lätt löses i syror och dermed ger färglösa, väl kristalliserande salter. Det metalliska grundämnet yttrium är ännu icke framstäldt i kompakt form. Såsom element tillhör det de treatomiga och har atomvigten 89, hvilken tecknas Y. P. T. C.
Nordisk familjebok · första upplagan
Yttrium
Ämne: Kemiska föreningar, grundämnen och teorier · Kemi, läkemedel och färgämnen
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 18 (1894), sp. 143 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗