Zinkografi

Zinkografi (af zink och Grek. grafein, skrifva, teckna), en gemensam benämning för flere olika metoder att med begagnande af zink som tryckplatta åstadkomma aftryck för illustrativt eller konstnärligt ändamål. 1. Teckningens linier etsas ned i zinkplåten, såsom vid vanlig aqvafortegravyr i koppar, och aftrycken likna vanliga raderingar, ehuru linierna gerna blifva något gröfre. Sättet är gammalt; det förekommer åtminstone under 1700-talet och användes i våra dagar ej sällan, i Sverige t. ex. ofta af A. T. Gellerstedt i dennes landskapsetsningar. – 2. Teckningen utföres med litografiskt bläck på zinkytan, och aftryck tages af den släta plåten såsom af en litografisk sten. — 3. Eller ock utföres teckningen med något lämpligt, af syror ej angripligt ämne, hvarefter mellanliggande partier etsas bort, och de tecknade linierna qvarstå upphöjda. Zinkografien eller zinkotypien (af Grek. typos, aftryck), som den egentligen i detta sistnämnda fall här borde heta, blir då ett surrogat för träsnittet. Ingen af de olika metoderna synes dock hafva någon större eller allmännare betydelse, särskildt efter uppkomsten af de fotokemiska tryckmetoderna. Upk.