Read Runeberg

Person · f. 1630

Klas Tott

Klas Åkesson Tott

Grefve, riksråd, den föregåendes son

Nämns i 24 verk på 81 sidor.

Nordisk familjebok, första upplagan (1876–1899)

Tott, Klas Åkesson, grefve, riksråd, den föregåendes son, föddes d. 14 Aug. 1630 på Ekolsund, Upland. Efter att i unga år hafva företagit utländska resor och dervid länge vistats i Frankrike uppträdde han 1651 vid hofvet, hvarest hans lysande yttre företräden snart skaffade honom Kristinas synnerliga ynnest och dermed den främsta platsen i hennes omgifning. 1652 upphöjdes han, tjugotvå-årig, till friherre och grefve med Karleborg (se d. o.) såsom grefskap, hvilket betydligt utvidgades 1653. S. å. blef han öfverste kammarherre, riksråd och chef för gardet, 1654 dessutom rikskansliråd och riksstallmästare. Det har uppgifvits, att drottningen velat göra honom, Erik XIV:s dottersons son, till »prins af Vasa» och eventuel tronföljare (efter Karl …

Läs hela artikeln i Nordisk familjebok

När personen nämns

  1. 1840-talet: 8 verk
  2. 1850-talet: 4 verk
  3. 1860-talet: 3 verk
  4. 1870-talet: 1 verk
  5. 1880-talet: 1 verk
  6. 1890-talet: 6 verk
  7. 1900-talet: 0 verk
  8. 1910-talet: 0 verk
  9. 1920-talet: 1 verk

Verk per årtionde efter tryckår; flest från 1840-talet (8).

Nämns tillsammans med

I böckerna

Svenska historien 10. (1842) · 15 sidor

  • s. 39 …kytte vore en elak menniska, af hvilken föga godt, men mycket ondt skulle inom fäderneslandet ä~ stadkommas. KLAS TOTT, o son af Ake Tott och sålunda dottersonson af Erik den fjortonde, blef under sista åren af K…
  • s. 40 …öfver gardet. Ar 1054 blef han kansliråd och några dagar före drottningens afsägelse riksstallmästare. Klas Tott hade ärft en god del af faderns öfver-mod och våldsamma lynne. Man känner under den korta tiden af Kristinas…
  • s. 41 …fördes med värja och kämparna tilldelade hvarandra åtskilliga skråmor. Slutligen kastades Dohua ur sadeln och Klas Tott red som segervinnare hem igen. Några månader derefter och i anledning af grefve Magnus och hans iråkade onåd;…

Svenska historien 13. (1846) · 14 sidor

  • s. 26 …gna beslutens öfverändakaslande; men för närvarande kunde dock ingenting uträttas **). Dagarna efteråt sluef Klas Tott och tackade Brahe, att denne med sin ädla beslutsamhet afvändl de skadliga rådslag och svåra faror, som holat…
  • s. 31 …riksdag sändes Klas Bålamb till hären i Danne-mark. Inom densamma var eller blef sinnesstämningen sådan, att Klas Tott kom derifrån till Stockholm med den förklaring, att officerarne ämnade taga afsked, om hertigen utnämndes til…
  • s. 62 …, all Österrike, Branden* burg och Ryssland skola snart dela Polen, om de få ostörda handskas med delta land. Klas Tott tilläde: jag för min del kan ej tillstyrka Sverge all slillasil-lande åskåda något sådant. Per Brahe invände…

Svenska historien 12. (1843) · 10 sidor

  • s. 38 …till den norr om Iversnäs liggande viken. Högra flygeln, som gick förut, anfördes af Karl Gustaf Wrangel och Klas Tott; venstra flygeln kom efteråt under konungen och Fabian Berends; fotfolket under Jakob Kasimir De la Gardie gi…
  • s. 47 …ll underhandlare å sin sida utnämna Sten Bjelke och Corfits Ulfeld. Just i detsamma återkom till Wordingborg Klas Tott, som med några förtroppar gjort ett ströftåg inemot Köpenhamn. Han påstod alt derstädes vore förvirringen så…
  • s. 48 …orfils Ulfeld, hvilken sednare känner alla förhållanden och kan gifva de bästa råd. — Jag ber om nåd, invände Klas Tott, men Ulfeld är en utlänning och sitt eget fosterlands förrädare. En sådan kan vara bra nog Ull spejare under…

Svenska historien 14. (1846) · 10 sidor

  • s. 62 …der upprigtig andakt och, som det tyckes, utan att göra sig någon förebråelse öfver dessa blodiga rikedomar. KLAS TOTT, Kristinas gunstling, var sig lik, vacker, belefvad, praktfull, spelare, slösande, stolt; med på en gång rid…
  • s. 63 …ången skönhet kände saknad, när den vackre, lysande och frikostige svensken lemnade Paris *). Det uppseende, Klas Tott vid detla tillfälle åstadkom, kostade dock Sverge vackra fyrkar. Ilan förtärde ncmligen i Paris en del af de…
  • s. 64 …ksmarsksämbelet, och det framför alla äldre fältmarskalkar. Till sin olyck i tillfrisknade snart Wrangel, men Klas Tott dog redan samma år *). I rådet stod Klas Tott för det mesta på De la Gardies sida; det var den krigiska. Man…

Svenska historien 4. (1864) · 4 sidor

  • s. 19 …t fira den 16 Mars, årsdagen då ryska belägringen häfdes. Slaget vid Lode. I början af året 1573 företog Klas Tott med svenska krigsfolket ett ströftåg mot Felin. Under tiden kommo Ivan ocb Hertig Hagnus med 80,000 ryssar…
  • s. 20 …mötte tappert motstånd af de nu förberedda besättningarna. Då ryssarna inbröto, var det med yttersta möda Klas Tott, jemte sin tropp, kunde komma tillbaka inom Revels murar. Här höll han sig stilla, medan ryska hären var ti…
  • s. 101 …den utom rådet varande adeln, inalles sextioen personer, hvar-ibland märkas Erik Stenbock, Axel Lejonbufvud, Klas Tott, Gustaf och Slen Banér, Erik och Johan Sparre, Klas och Ture Bielke, Krister och Gustaf Oxenstierna, Karl och…

Sveriges fängelser och fångvård (1895) · 4 sidor

  • s. 8 …nstalt. — Arbetslösheten i Stockholm. — Planer för anstaltens ekonomiska utveckling: Jochum Potters kalkyler; Claes Totts bref till rikskansleren: Potter reser utrikes, värfvar arbetsfolk. — Nya förmåner för barnhuset 1666. — Fångp…
  • s. 87 …srat, ock föga utsikt fanns att genom denna gälds inbetalande fä anstaltens ekonomiska ställning upphjälpt.1 Klas Tott, som samma är såsom öfver ståthållare efterträdt Rosenhane, ansåg sig böra på den af riksskattmästaren anvisa…
  • s. 90 …er form af bolag bragt till stånd.1 2 I hvad fall som helst har det dock icke gått för mycket förliga vindar. Klas Tott lämnade öfverståthållarebefattningen redan 1665; hans-efterträdare, Axel Sparre, fann troligen Totts politisk…

Svenska historien 9. (1841) · 2 sidor

  • s. 219 …yrkade derpå, uppgaf han förste hofstallmästaren Anton Steinberg *). Del är omöj- *) Några säga, att äfven Klas Tott nämndes.…
  • s. 237 …Bourdelot 1652, Pimentelli 1653 och Klas Tott de sista regeringsmånaderna 1654. Mindre betydande, men isamma väg voro Steinberg, Ulfeld och Radziejowsky, s…

Svenska historien 3. (1843) · 2 sidor

  • s. 281 …a Nils och Erik, Sten Lejonhufvud, gamle Gustaf Stenbock med sönerna Abraham och Erik, Per Brahe, Sten Banér, Klas Tott, Ture Bjelke och [var Ivarsson. Konungen och Göran Persson förutsågo, att riksdagen skulle kauske blifva vål…
  • s. 285 …ättade, att ban hört Josua Genewilz, en tysk adelsman, säga, att han, Josua, sammansvuril sig med Nils Sture, Klas Tott. Abraham Stenbock och Ivar Ivarssonför alt afsätta och döda konung Erik. Konungens organist, Alexander, vittn…

Svenska historien 16. (1850) · 2 sidor

  • s. 293 …sterbhusen efter de både för sig och kronan misshnshållande men glada bröderna af sällskapet Les Goinfres, en Klas Tott, Bengt Horn och Lorentz von der Linde; men likaså ock å andra sidan sterbhusen efter de för sparsamhet och hu…
  • s. 314 …e stadgar gifoa förläningar 1); åt sig sjelfva och en mängd andra herrar de Bornbolmska vederlagsgodsens); åt Klas Tott oerhördt stora underhållspengar vid utrikes beskickningar; — alls dessa och en stor skara dylika slöserier bl…

Svenska historien 20. (1853) · 2 sidor

  • s. 143 …uperintendenten i försvar. I början af 1670-talet blef Fischer genom dåvarande general-guvernören i Liffland, Klas Tott, kallad till general-superintendent öfver nämnde landsort. Han mottog anbudet. På denna plats har han åstadko…
  • s. 154 …r skaffade honom snart nog gynnare och understöd. Först en lektor Tranæus i Strengnäs och sedermera riksrådet Klas Tott voro förnämligast de, som i början hjelpte honom fram. En gång känd, beredde han dock sedermera sjelf sin väg…

Svenska historien 6. (1862) · 2 sidor

  • s. 470 …tallmästare 1634, riksråd 1641, d. 1643, g. m. Margareta Brahe. Anna Margareta, f. 1650, d. 1672, g. m. Klas Tott. Kristina, f. 1651, d. 1711, g. m. Gabriel Oxenstierna. Axel, f. 1652, ryttmästare, d. 1676. Eli…
  • s. 471 …, fältöfverste 156«. riksråd 1569. d. 1595. g. m. Elin Stålarm. Kerstin, g. Henrikss., 2 1. in. Joli. Klas Tott. Karl, fältmarsk. 1580, riksråd 1588, d. 1601. g. ni. Agnos v. Dehvig. Elin, g. m. Klas Hermnnss. Flemi…

Administratif och statistisk handbok (1864) · 2 sidor

  • s. 160 …1689. Frih. Gustaf Horn, 1663, Riksråd, † 1666. Frih. Lorentz von der Linde, 1665, Riksråd, f 1671. Grefve Claes Tott, 1665, Riksråd, t 1674 Frih. Henrik Horn, 1665, Riksråd, f 1693. Grefve Carl Mauritz Lewenhaupt, 1666, Riks…
  • s. 197 …52, † 1673. D:o Johan Berndes, 1652 Jan., + 1652 Febr. D:o Frih. Schering Rosenhane, 1652, + 1663. D:o Grefve Claes Tott, 1664-1665, † 1674. D:o Frih. Axel Sparre, 1665—1673, i 1679. D:o Frih. Claes Rålamb, 1673-1678, + 1698. D:o…