C. J. L. Almqvist. Hans lif och verksamhet

varit med! Men om hålet är mycket stort, så stort att skjortan hänger ute, så tål han det, likasom om rocken är uppsluppen under armarna, utan att för öfrigt vara dammig eller snuskig» o. s. v.

Det lär icke gerna kunna antagas, att Almqvist blott för sina anhörigas nöje gjort dessa i och för sig ganska utmärkta miniatyrmålningar; med kännedom om Almqvists karakter, erbjuder sig helt osökt den ofvan angifna förklaringsgrunden till innehållet i hans bref.

Detta bref är imellertid märkligt äfven ur en annan synpunkt, som vi redan i någon mån påpekat. Det visar nämligen Almqvists belåtenhet med sitt nya fädernesland och den lätthet, med hvilken han tog sig fram der.

Då den tjugutvåårige filosofie magistern Almqvist anlände från Upsala till Stockholm, inbjöd han sina vänner att under hans ledning genomgå en kurs i italienska språket — och vid denna tid var nyeuropeisk lingvistik icke något studieämne vid de svenska högskolorna. Man kan således lätt föreställa sig, att den femtioåttaårige mannen icke behöfde söka efter orden, då det gälde att slå sig ut i ett främmande land. Enligt sin egen uppgift förtjenade han i Amerika sitt bröd som språklärare samt genom uppsatser i tidningarna. Under namn af professor Gustavi uppehöll han sig i Newyork, S:t Louis *, Filadelfia (flera år), Chicago och Neworleans. »Jag kan försäkra», yttrar han i det nyss omtalade brefvet från S:t Louis,

* På senhösten 1852 skrifver han från denna stad:

»Vid midsommarstiden, sedan jag expedierat mina senaste bref till er, gick jag ifrån S:t Louis för att tillbringa den varmaste sommaren på någon svalare ort. Jag satte öfver floden till det gent emot staden österut belägna landet, Illinois. Litet upp från stranden möter man omnibusar, som föra en till närmaste stad, Belleville.

Belleville är en småstad om blott 7 eller 8,000 invånare. För fem år sedan hade den knappast 1,000, och man tror att den om nästa fem år har 20,000, emedan nu som bäst en jernväg bygges, gående här förbi. Belleville ligger alldeles omgifvet af skogsparker, af ek, alm, lind, ka-stanie, sykomor och akacia; Mar således de slags promenader jag tycker om. Jag har vistats här något öfver två månader, och bott i ett tyskt boardinghouse.» v