Tillbaka Read Runeberg

Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Revy i bild och ord

Originalsida 169
Originalsida 169
Originalsida 168
Originalsida 169
168–169

Sida 169

Utställningens öppnande af A. H—m

af danskar och norrmän. Färskt smör får man både se, lukta och smaka på i Separators och Radiators mejerier, där det dagligen tjernas.

För dem, hvilka tycka om smörgåsbord, finnes herrar konservfabrikanters utställning uti industrihallen, och den bjuder på åtskilligt godt, men som man ej får smaka fabrikaterna på platsen, så har man ingen ledning för bedömandet af den ena eller andra varans större eller mindre företräde. De enda, som låta smaka sin produkt, äro norrmännen, hvilka bjuda de besökande ur sked kondenserad mjölk, hvaraf de, eller egentligen de engelska egarne, hafva en rik utställning uti Norska landtbruks-utställningen. Att döma efter en firmas renomé är detsamma som att, vid en brott-ningstäflan, lemna priset till den, hvilken vanligtvis visat sig öfverlägsen, äfven om han nu funnit sin öfverman; och att döma af det yttre är lika vilseledande. Utställare af mat och dryck skulle förenat sig om arrangerandet af vissa smakdagar, t. ex. en gång i månaden; det skulle ej blifvit särdeles dyrbart. Nu får man ej mer begrepp om de utställda föremålen, än man får vid läsandet af en tidningsannons. Där finnas skinkor, korfvar, rökta renstekar, salt fläsk, soppor, allehanda kötträtter, fågel, grönsaker, pottkäs, och i slagteribolagets paviljong får man Frankfurterkorf och har tillfälle se, både hur den beredes och hur den rökes. Uti fiskerihallarne får man saltad strömming, surströmming, torkad gädda, mört, aborre, braxen och slom, salt sill, kryddsill, delikatess-sill, anjovis, salt ål, kabiljo, saltad, rökt, grafvad och färsk lax, rimmad kolja, böckling och rökt sill, svensk och norsk kaviar, kräftstjärtar, ostron m. m. samt lefvande karp.

Men låtom oss gå vidare och göra ett besök hos sockerbagarne och tillverkare af konserverade sötsaker. Vi se då i industrihallen en mängd af dessa läckra saker, bakverk, karameller, konfekt, chokolad, saft, marmelad, och man kan få köpa en strut af litet af hvarje, och i de särskilda paviljongerna får man kaffe, chokolad, saft med vatten, bakelser, tårtor m. m., så att damerna kunna få sitt lystmäte, och dyrt är det just icke. Hvilket som är bäst beror på den individuella smaken, såsom medfödd och såsom tränerad eller förfinad, samt på aptiten för tillfället. Slutligen beror det på vädrets beskaffenhet, om man sitter i svalkan under ett lummigt träd eller i ett qvaft rum och, sist af allt, på lynnet och sällskapet.

Grosshandlare T. Olsen påstår, att hans kaffe är det renaste och fullkomligt oförfalskadt samt äfven det bästa; slutligen äfven, att det är endast gräddan af socie-teten, såsom högre ämbetsmän, lärde och högre militärer, hvilka bruka njuta af hans kaffe. Han nämner icke konungahuset, riksdagen och pressens representanter, och det är oförsiktigt, ty det är dessa, hvilka hafva makten och, åtminstone det första och de sista, som hafva finaste smaken. Andra kaffeutställare äro mindre puffande, ty de omtala, att det de utställa är gjordt hufvudsakligen af korn, betor, cikoria, ekollon, maskrosor m. m. Hvarför man ej använder bokollon och potatis samt vissa svamparter m. m. är svårt att förstå, ty åtminstone de senare äro mycket användbara som kaffesurrogat. Vi profvade på maltkaffet, och det hade en utmärkt smak af malt — det mycket utpuffade kneippkaffet, som serverades i den så kallade Kaffekvarnen. Om nu hvart och ett surrogat har sin utpräglade smak, så får man ett urval bland sådana lika väl som bland de äkta kaffesorterna, Ymen, Ceylon, Java, Afrikanskt, Ostindiskt, Westindiskt och Brasilia, och genom att blanda äkta och oäkta i olika sammansättningar och proportioner kan man få åtskilliga tusen olika kaffesorter.

Gå vi nu att pröfva på dryckerna, så hafva vi först och främst ölet och portern samt sedan hela raden utför ända till vatten. Bryggarne hafva väl några paviljonger hvar för sig, där man äfven kan få något att äta — såväl varmt som kallt, och där de servera sina egna ölsorter; men de öfriga eller, rättare sagdt, en stor del af de öfriga hafva haft den kloka idén att utställa allesammans i en paviljong och där ser-

Källa: Project Runeberg ·