Sida 168
Utställningens öppnande af A. H—m
om man köper dem och tager dem med sig i en påse eller ask. Men det är ej alla utställare af mat och dryck etc., hvilka låta folk ens för betalning få smaka deras produkter, och de, hvilka ej tillåta detta, äro de flesta.
Låtom oss göra en rund omkring uti utställningens olika delar för att se, hvad som där bjudes. Vi finna då, att den största sädesutställningen* finnes inom Domänstyrelsens utställning, där den är ordnad länsvis, strängt systematiskt, och man kan med största beqvämlighet se, men däremot ej vidröra, ännu mindre smaka den utställda produkten. Men dess renhet och vigt står utsatt på glasburkarnes etiketter, så att man sålunda kan i tankarne göra sig ett begrepp om det relativa värdet af de olika utställarnes varor, så mycket mer som glasburkarne stå uppradade på hyllor tätt intill hvarandra så, att man får en lätt öfversigt öfver dem, hvilket icke är fallet med de produkter, hvilka äro utställda å andra platser och vidt skilda från hvarandra. Förutom svenskarne är det endast norrmän, hvilka på samma sätt utställa spannmål i norska landtbruksutställningen. Det är blott en enda ryss, som utställer korn jämte humle — båda mycket vackra prof.
Bland utställare af mjöl, gryn och stärkelse återfinnas våra största kvarnverks-egare (bolag och enskilda), och de visa alla en särdeles vacker produkt, ehuru kanske ej jämnbördig med det fina hvetemjöl, som utställes af ryssarne, malet af deras bästa hvete på deras finaste valsqvarnar. Norrmän och danskar hafva endast en utställare hvardera, ty en fotografi af ett danskt qvarnverk kan ej kallas en mjölutställning. Ryssarne äro däremot mycket talrikt representerade.
Inom bageri- och bakelsetillverkningen äro nästan uteslutande svenska firmor representerade med spisbröd, knäckebröd, tunnbröd, kex och bisquits, samt därjämte färskt bröd och bakelser i alla former uti Reinholdska bageriets paviljong. Det är svårt att döma om bakverk, som man blott ser, men ej får smaka, och därför yttra vi oss ej om dessa varor. De äro hvarandra tämligen lika till det yttre, och vi veta genom erfarenhet, att smaken är just densamma. Vi köpte några strutar med kex och bisquits för att göra oss en föreställning om de olika fabrikatens värde, men lyckades icke finna, att den ena egde något företräde framför den andra. Ryssar, danskar och norrmän bjuda på bröd, hvilket dock är gammalt, innan det kommer hit. Det heter väl, att det ryska brödet är här bakadt i danska bageriet af ryska bagare, men brödet har icke den goda smak, som i Petersburg, och ännu mycket mer står det efter brödet i Moskva, hvilket väl är det bästa, som någonstädes finnes. I bröd- och pastejbakning äro ryssarne öfverlägsna alla andra nationer. Danskarne voro förr kända såsom goda bagare, och i Sverige var danska bageriet lika högt skattadt som Wienerbagerierna äro i Berlin. Men det torde icke numera vara fallet, ty åtminstone i Stockholm äro våra egna, större bagerier jämförliga med de danska.
Det är gifvet, att man vill hafva smör och kanske äfven ost till brödet, men utställningen vill ej bjuda på dessa varor, hvilka äro föremål för specialutställningar på vissa bestämda tider, men däremot bjuda herrar margarinfabrikanter på sina flottiga fabrikater. Arboga och Pellerin hafva båda konstanta utställningar, den senare både i egen paviljong och i industrihallen; den förra blott i egen kiosk. 1 brist på smör får man nöja sig med margarin, om man har nog god mage att smälta detta fettämne, hvilket nu kommit så mycket i bruk; men där finnes äfven raffineradt kok- och ister-flott, hvilket äfven användes mycket i våra ekonomiska husmödrars kök och hvilket väl torde vara både smakligare och lättsmältare än margarin, hvilken äfven utställes
* Anm.: Säd är väl icke egentligen mat, men råvara till sådan, hvarför vi intaga den, emedan säd och t. o. m. stärkelse i den officiella katalogen återfinnas under Grupp 10 närings- och njutningsmedel.
Källa: Project Runeberg ·