Sida 84
Konstutställningen
besök» och »En interiör från Orsa», om hvilken en anmälare yttrade, att den var »en pärla bland kabinettsstycken». Höckert höjer sig hufvudet högre än alla de samtida svenska målarne.
Edvard Bergh hade sedan länge sin plats anvisad i den svenska konstnärs-världen såsom reformator på landskapsmåleriets område, en banbrytare för den sunda realismen, men på samma gång en finkänslig tolkare af landskapets stämning. Han hade rönt inflytande af både Diisseldorf och Paris, och när han efter ett besök i Rom hemkom 1858, var han så fylld af entusiasm för den nya tid han sett randas i den europeiska landskapsmålarekonsten, att han ville meddela ungdomen sina idéer. Han grundläde därför med benäget bistånd en landskapsklass vid konstakademien, och denna blef sedermera införlifvad med läroverket. Ar 1862 hade han varit Sveriges kommissarie vid världsutställningen i London, och äfven vid vår utställning 1866 var han lifligt verksam. Vid denna utställning visade han emellertid intet af de nordiska landskap, som voro så kännetecknande för hans konst, utan exponerade en »Utsikt vid S:t Goarshausen vid Rhen», ett skånskt landskap samt dessutom tre andra med motiv från södra Europa.
Wilhelm Wallander hade år 1866 blifvit utnämd till professor vid akademien efter hemkomsten från mångåriga resor och en längre bofast vistelse i Diisseldorf, hvars andas barn han var i hela sin konst. Han hade redan då en vacker konstnärs-karrier bakom sig och stod på höjdpunkten af sin popularitet. Få af tidens målare hade såsom han förstått att gifva lättfattliga och på samma gång tilltalande motiv, och i fråga om ämnesval kan han sägas ha varit kanske mera nationell än någon af sina samtida.
Till 1866 års utställning hade han sändt icke mindre än 22 taflor, en omständighet som föranleder en anmälare att kalla honom för »den produktivaste af alla svenska målare». Af dessa omnämnas: »Bruddans i Österåker», »Jesuiterna», som samme anmälare kallar »Wallanders mästerstycke», »Friaredans i Delsbo» och »Auktion på ett gammalt herregods».
***
Vi skulle kunna fortsätta listan med ännu en massa namn, men som vårt utrymme ej tillåter det, hänvisa vi våra konstintresserade läsare till i ämnet utgifven litteratur, exempelvis G. Nordensvans för några år sedan utgifna, mästerligt framstälda verk: Svensk konst och svenska kostnärer i iy.de århundradet, för att i ett framdeles kommande kapitel låta den nuvarande konstutställningen och dess mästare passera revy.
*
Källa: Project Runeberg ·