Sida 197
till efterträdare förste majoren, öfverste G. A. Hierta. Under 1826 års befälsmöte gaf officerskorpsen afskedsmiddag för sin forne chef. Han hade alltid varit aktad, men tillika fruktad, de senare åren äfven älskad. Nu, vid afskedstillfället, och framför allt ett par år senare vid hans likbegängelse, fäldes ymniga tacksamhetstårar för allt det myckna han för regementet uträttat.
Dragonkorpsen var denna tid organiserad på fyra sqvadroner, hvardera bestående af 125 man. För att kunna exercera i samband med de fem små sqvadronerna vid lifgardet till häst, bildades derför vid utryckning till häst en så kallad femte sqvadron af andelar från de öfriga. År 1828 förde jag denna sqvadron; 1829 utnämdes jag till ryttmästare i korpsen, och blef 1830 den 13 maj, vid 26 års ålder, chef för lifsqvadronen, hvilken befordran af alla de många, som jag före och efter denna tid erhållit, säkerligen var den, som tillskyndade mig mesta glädjen.
Från min subalterntid har jag för öfrigt föga att berätta. Vår exercis gick i allmänhet bra. Vi voro alla unga, glada och nöjda. Burenstam hade i officerskorpsen ingjutit en sådan anda, att en hvar sträfvade att utmärka sig framför den andre. Den fullständigaste enighet rådde ibland samtliga kamraterne, utan ringaste tillstymmelse till partibildning. Vi funno arbetet i tjensten angenämt och sträfvade alla att efter bästa förmåga fullgöra dess kraf.
Ett kärt minne från denna tid är den vackra militärfest, som under 1823 års läger gafs af samtlige officerskorpser för den nyss anlända kronprinsessan Josefina, uti en på höjden ofvan om djurgårdsslätten för tillfället uppförd bygnad, nedanför hvilken i djupa kolonner alla vid lägret sammandragna trupper voro solfjäderslikt uppstälda och i spetsen för dem officerskorpserna med musik och bålar, för tömmande af den firade furstinnans skål -- hvarefter slutligen följde en synnerligen lifvad bal.
Ej mindre upplyftande är hågkomsten af den förstfödde arffurstens (sedermera konung Karl XV) födelse den 3 maj 1826. Vi voro då samlade till befälsmöte vid Drottningholm. Man hade flere dagar väntat kronprinsessans nedkomst och omsorgsfullt lyssnat, huru vida icke något aflägset kanondunder skulle medföra underrättelse om den glada tilldragelsen -- men förgäfves. Middagstiden nämda dag öfvades streckbataljon å fältet vid
Källa: Project Runeberg ·