Sida 216
med dessa herrar i sällskap med deras älskvärda hustrur voro i hög grad angenäma. Turvis samlades man hvarje vecka hos en af medlemmarne. Tillställningen var ytterst enkel. Upplysningen bestod af en sprakande spiseld samt en eller två lampor, anrättningen af en kopp té med små smörgåsar, så kallade "tartines", -- se der allt. Deremot var själsnjutningen så mycket större. Sedan man en stund samspråkat, framträdde till spiseln en af herrarne för att ur minnet föredraga något, som han under veckans lopp sammanskrifvit, derefter en annan, o. s. v. All afund syntes dervid fullkomligt bannlyst. Nybegynnaren uppmuntrades, den redan erkända skickligheten helsades med lifliga bifallsrop. Det syntes, att alla voro genomträngda af den öfvertygelse, att hvarje enskilds framgång grundlade hela skolans ära och anseende. -- Sedan den literära afdelningen slutat, satte sig en af de unga fruarna till pianot, och under muntert glam svängde man om i dansen. Deremellan njöt man af ett samtal, så lifvande och så underhållande som endast fransyskor förmå att bringa å bane. Hade någon af dessa unga literatörer författat en teaterpjes, som snart skulle gå öfver tiljan, då öfverlades om bästa sättet att försäkra dess framgång; och mer än en gång erhöll jag af dessa mina nya vänner en af de fribiljetter, som tilldelades dem i egenskap af författare, under den tysta förutsättning att jag skulle göra mitt bästa för att hålla stycket uppe.
En på sitt sätt märkvärdig bekantskap, som jag gjorde i Paris, var madame Recamier, denna genom skönhet och behag lysande qvinna, som under direktorii tid, jemte madame Tallien, förde spiran i snillets och sällskapslifvets verld och som ännu år 1814 åtnjöt det anseende, att den ridderlige kejsar Alexander hos henne aflade ett besök. Sedan gammalt bekant med franska revolutionens mera framstående män, hade hon fått veta, att en ung ordonnansofficer hos hennes forne vän Bernadotte, numera konungen af Sverige, vistades i Paris och lät genom en af våra gemensamma bekanta, monsieur Lefevre, underrätta mig, att jag skulle skänka henne ett stort nöje, om jag ville en viss dag göra henne ett besök, så att hon genom mig kunde erhålla några upplysningar om konung Karl Johan. I madame Recamiers hus, dit jag ganska riktigt af herr Lefevre infördes, fann jag denna afton församlade 20 till 30 personer, större delen utmärktheter i
Källa: Project Runeberg ·