Sida 221
Schwarzwald och derefter utmed de leende stränderna af Rhen och Bodensjön med deras många ruiner och villor efterlemnade hos mig ett outplånligt intryck.
Jag hade hittills försökt många olika fortskaffningssätt. Ett återstod dock, färdandet i "Miethwagen", med hvilket jag nu skulle göra bekantskap och som i sanning ej hade någon annan fördel än den att vara billigt. Sedan formannen lyckats få samtliga platser i vagnen besatta, tågade man af i sakta mak utan hästombyte, antingen resan räckte en eller två dagar. Sällskapet var vanligen mycket blandadt, hvilket visserligen kunde medföra intresse för den, som ville studera folklifvet, men för öfrigt hade sina obehag. Ifrån Constanz till Augsburg lyckades jag erhålla plats i en postvagn, men ifrån sistnämda stad till München föll det mig in att begagna det ofvan beskrifna fortskaffningsmedlet.
I München tillbragte jag dagarne mellan den 22 april och 2 maj. Denna stad har såsom väl är bekant, så mycket sevärdt att för främlingen uppvisa, att denna tid ingalunda blef för lång, så framt jag ville taga kännedom om dess många konstskatter och storartade bygnader. Om allt detta står dock så mycket att läsa i hvarje resebok, att jag nu, lika litet som å andra af mig besökta ställen, vill med någon beskrifning deröfver trötta dem, som komma att läsa dessa rader. Endast i afseende å militärväsendet må anföras, att år 1831 föga var att inhemta i München. Konung Ludvig I var allt för mycket konstälskare, allt för mycket artist och byggmästare för att egna tid och penningar åt det militära; och derför stod denna gren af förvaltningen på en vida lägre ståndpunkt i Bayern än i det närgränsande lilla konungariket Würtemberg.
Grefvinnan Tascher de la Pagerie hade i Paris lemnat mig rekommendationsbref till hennes i München bosatte svåger, generalen grefve Tascher de la Pagerie; och jag gjorde derför kort efter min ankomst till staden ett besök hos honom samt blef på det mest förekommande sätt mottagen. Grefve Tascher, slägting och adjutant hos hertig Eugène af Leuchtenberg, ankom efter Napoleons fall med denne sin vän och beskyddare till München, der han sedermera såsom hertiginnans hofchef förblef bosatt. Det var denne grefve Tascher, som år 1823 förde kronprinsen Oskars brud, den 16-åriga Josefina, till Stockholm. Grefvens gemål, född
Källa: Project Runeberg ·