Tillbaka Read Runeberg

Minnen från Carl XIV:s, Oscar I:s och Carl XV:s dagar

Originalsida 224
Originalsida 224
Originalsida 224
Originalsida 225
224–225

Sida 224

glider ned på de bonade träbanorna från galleri till galleri och slutligen den jernvägsfärd i bergets innandöme, som för den resande ut till Salzachflodens strand -- detta allt skulle föra mig för långt utom ämnet för dessa rader; men visst är, att en dylik färd aldrig förgätes. Vid utgången ur grufvan inträdde det kritiska ögonblicket. Man hade sagt mig, att en färd, sådan som den jag nyss tillryggalagt, betalades med minst en dukat; men då jag samlade alla mina småmynt, egde jag knappast detta belopp. Med tvärsäker uppsyn lemnade jag på försök tre gulden åt mina vägvisare. De sågo förvånade ut, men yttrade dock ingenting. Glad och lycklig skyndade jag derför åter till staden. Nu kunde jag våga att derstädes taga ett nattqvarter; jag kunde äta ett ordentligt mål (förut hade jag denna dag på en simpel krog förtärt endast en bit ost och bröd), och jag kunde slutligen våga att påföljande morgon i vagn återvända öfver Aigen till Salzburg, hvarest jag återfick min kappsäck med deruti inneslutna reskassa och således såg mig i tillfälle att utan pantsättning af guldur kunna betala min skjuts från Golling.

Wien, dit jag efter ett dygns uppehåll i Linz den 8 maj anlände, erbjuder så mycket att se för den, som första gången derstädes gör sitt inträde, att de tre och en half veckor, hvilka jag derstädes tillbragte, ganska hastigt förflögo. Jag bodde till en början på hotell, men lyckades innan kort erhålla en enkel, men välbelägen enskild bostad, ej långt aflägsen från svenska sändebudets hem, i förstaden Josephstadt. Wien, numera ett af de dyraste ställen i Europa, var år 1831 särdeles billigt, hvarpå såsom bevis kan anföras, att denna min nya, visserligen anspråkslösa, men snygga och en trappa upp åt glacisen belägna bostad, bestående af skrifrum och sängkammare, den senare dock utan fönster, betalades med 6 gulden i månaden.

Mitt första besök gälde naturligtvis svenske ministern grefve Karl Gustaf Löwenhjelm, som jag föga kände, men hvilken för mig blifvit utmålad såsom sträf och högdragen. Så mycket mera öfverraskades jag derför af det välvilliga sätt, hvarpå jag genast blef af honom mottagen. Denna vänlighet härledde sig troligen från ett bref, hvilket, såsom jag sedermera erfor, han nyligen erhållit från grefve Tascher de la Pagerie, och hvaruti denne på ett godhetsfullt sätt omtalat mitt uppträdande i München. Vare

Källa: Project Runeberg ·