Sida 244
till sqvadronen, ropade jag till karlarne: "hållen upp edra hästar, gossar!" och så bar det af med fäld lans utför Hakberget och öfver den genomvåta slätten, som nästan hade utseende af en sjö. Jag var beredd på, att halfva sqvadronen skulle rida omkull. Men lyckan och den ytterst utsläppta farten gjorde, att vid kommandoordet halt alla voro med mig. Jag svängde upp, ryckte fram till vägen och emottog der konungen i god ordning, ehuru karlar och hästar upp öfver hufvudet voro nedstänkta af lera. Hans majestät var belåten och bestod åt manskapet en riklig penningegratifikation och åt befälet så mycket vin, att vi deraf hade qvar, ännu då vi den 3 september uppbröto till hemorten. Samtidigt voro vi emellertid, höga som låga, mycket glada deröfver, att hvad alla ansågo såsom ett vågstycke lyckats så väl.
Under de bullersamma oordningar, som sålunda på ett mindre fördelaktigt sätt betecknade slutet af juni månad 1838, inträffade ett afbrott, hvilket gaf ny riktning åt samtalen och för någon tid nästan uteslutande sysselsatte den allmänna uppmärksamheten, nämligen det ryska kejserliga besöket i Stockholm. Jernvägar och öfriga anstalter, som nu i så hög grad underlätta en resa, funnos icke vid denna tid, och de sällsynta furstliga påhelsningarna verkstäldes derför vanligen till sjös. Såsom en särskild uppmärksamhet emot den åldrige Karl Johan hade kejsar Nikolaus beslutit att sända sin son, storfursten Alexander till Stockholm, hvarest rum för honom å kungliga slottet iordningstäldes. Den långsamt arbetande optiska telegrafen å Vaxholm skulle underrätta om tiden, då storfursten dit anlände, och hofvet likasom hufvudstadens invånare voro alla i spänd väntan. Slutligen fick man veta, att det kejserliga fartyget en vacker dag på eftermiddagen skulle kasta ankar nedanför Gustaf III:s bildstod. Dragonkorpsens chef, general Hierta, begaf sig till staden för att ifrån sin svågers, baron Ridderstolpes fönster i det nu varande telegrafhuset beskåda ankomsten. I lägret spridde sig på aftonen ett rykte, att kejsaren sjelf anländt. I hög grad nyfikna beslöto några af officerarne att, för erhållande af visshet härutinnan, afvakta Hiertas på natten inträffande återkomst. Leende afhörde han våra frågor och yttrade: "Hafven I äfven låtit narra eder? Förhållandet är att, i samma ögonblick storfursten på den ena sidan
Källa: Project Runeberg ·