Read Runeberg

Minnen från Carl XIV:s, Oscar I:s och Carl XV:s dagar

Originalsida 259
Originalsida 259
Originalsida 258
Originalsida 259
258–259

Sida 259

Innan kort voro på sådant sätt både svenska och norska statsråden församlade i vaktrummet, Gustaf III:s forna paradsängkammare. Der förblefvo de nu, i afvaktan på hvad som kunde inträffa, under flere dagar utan att våga aflägsna sig. Konungen hade nämligen drabbats af ett slaganfall, och man befarade, att döden kunde hvarje ögonblick inträffa. Mat och dryck fingo under denna tid herrar statsråd i öfverflöd och af bästa beskaffenhet, men annan hvila än den oroliga på soffor och stolar bestods dem deremot icke, så framt ej en eller annan lyckades att på en kort stund få vederqvicka sig i kammarherrens eller adjutantens rum.

Karl Johans fysik var dock för stark att genast duka under. Lifsverksamheten började småningom återvända, och konungen kunde den 1 februari underskrifva förordnande för kronprinsen att föra riksstyrelsen. Derigenom upphörde konseljledamöternas ofrivilliga instängning å kungliga slottet, och regeringsärendena återtogo sin vanliga gång.

Min vaktgöring slutade med januari månads utgång, och jag kunde då ett par dagar i eget hem hvila ut efter den ansträngning, som var en följd af konungens insjuknande; men jag var hela februari månad på bivakt och hade föga lugn att sysselsätta mig med annat, hvarför jag å slottet tillbragte min mesta tid ända till konungens den 8 mars inträffade död. Under dessa sju veckor af oro och spänning såg jag aldrig konungen. Det var först den 9 mars jag hade tillfälle att taga i betraktande den stora svarta fläck på yttre sidan af högra foten och smalbenet, den gangræna senilis, som vållade döden. Förutom drottningen, kronprinsen med gemål och läkarne, tilläts ingen, om ej undantagsvis, att under sjukdomen inkomma i sängkammaren.

Excellensen Brahe lemnade ej ett ögonblick sin konungslige väns sjuksäng och fick under hela denna långa tid aldrig njuta någon hvila. För Karl Johan hade Brahe länge varit oumbärlig; åt honom hade han egnat sitt lif, och vid hans dödsbädd ådrog han sig den plågsamma hektiska sjukdom, som ett halft år senare lade honom sjelf i grafven. Sällan har en konungslig gunstling haft ett större inflytande än Brahe; aldrig har ett sådant inflytande på ett ädlare sätt utöfvats. Karl Johans obekantskap med svenska språket gjorde en mellanlänk mellan honom och

Källa: Project Runeberg ·