Sida 488
X. Landshöfdingetiden (1869-1874)
Låtom oss slutligen betrakta spanmålsexporten. Jag medgifver visserligen, att Vestergötlands spanmålsproduktion är ganska betydlig, samt att det blefve en stor vinst för detta landskaps innebyggare att få föra sin spanmål på jernväg till Göteborg, men jag har den öfvertygelse, att den norra delen af Vestergötland, hvarigenom banan skulle löpa, har sin egentliga afsättningsort för spanmålen uti Vermland. Så har åtminstone förhållandet hittills varit. Vi veta att de vermländska jernverken behöfva mycket spanmål, samt att den större delen af denna spanmål kommer från Vestergötland. I alla fall erkänner jag, att på denna jernväg skulle icke obetydliga qvantiteter spanmål komma Göteborg till godo, men spanmålen blefve också den enda hufvudsakliga transportvaran, ty, på sätt jag förut omnämnt, trävarorna söka sig fram sjöledes, och, hvad jernet beträffar, så kommer det hufvudsakligast från Örebro län, som redan har kommunikation med Göteborg, förutsatt att Köping-Hult-banan vore färdig. Men, säger man, om Köping-Hult-banan sammanbindes med Kristinehamn, så skulle från trakten deromkring en del af Vermlands jern kunna föras på jernväg direkt till Göteborg. Min öfvertygelse är likväl, att det skulle blifva dyrare att på en jernbana, som sträckte sig i båge kring Venern, föra Jernet till Göteborg, än att inskeppa det i Kristinehamn och föra det sjövägen. Derjemte bör man taga i betraktande, att en stor del af Örebro läns jernhandtering har sin naturliga afsättningsplats i Kristinehamn och att således åtminstone en del af länet har den lättnad i transport, som man vill tillskynda detta län, i de smärre jernvägsanläggningar, som der redan äro gjorda, samt i kanaler.
Hvad personaltrafiken å Stockholm-Göteborgs-banan vidkommer, så vill jag icke bestrida, att ju icke den kunde blifva ganska stor, isynnerhet under den tid, då resande färdas till och ifrån badorterna på vestra kusten, men jag tror icke, att, om man betraktar antalet af resande, som lemna Sverige för att besöka utlandet, den öfvervägande mängden af dem begifver sig till England. Jag tror, att den största delen af dem, som fara utrikes, med undantag af en eller annan handlande, begifver sig till Europas fasta land, och, om det så förhåller sig, skulle en jernbana från Jönköping till någon hamn i Skåne bereda dem
Källa: Project Runeberg ·
