Minnen från Carl XIV:s, Oscar I:s och Carl XV:s dagar

af stora sandsträckor, skulle, enligt min tanke, likaväl som Preussens sandhedar kunna odlas till skog, om skogshushållningen lönade sig, hvilket ej kan blifva förhållandet, så länge det är omöjligt att med fördel afsätta skogsprodukterna.

Hvad åter Skåne beträffar, ber jag att få fästa uppmärksamheten på den stora sädesproduktion, som der finnes. Jag vill endast nämna, att från den 1 sept. förra året, hvars skörd var ganska medelmåttig, till nämda dato i år hafva endast från hamnarne i Malmöhus län i rundt tal 300,000 tunnor spanmål blifvit till utlandet utskeppade. Det kan icke undfalla eder, mina hrr, huru vigtigt det vore, att, då missväxtår i Småland och den öfriga mellersta delen af Sverige inträffar, hafva en lätt kommunikation med det mera bördiga och sädesrika Skåne. Om så olyckligt skulle inträffa, att under ett utbrutet krig våra kuster blefve blockerade, samt hungersnöd uppstode i våra norra landskap, vore det omöjligt att undsätta de nödlidande med de södra provinsernas öfverflöd, emedan ingen kommunikationslinie inom landet funnes. I afseende å Skåne ber jag att ytterligare få nämna en omständighet, som förtjenar att tagas i betraktande, nemligen beskaffenheten af detta landskaps vägar. En hvar vet, att der är sådan brist på grus, att vägarne icke kunna ändamålsenligt underhållas. Om man derjemte besinnar den ofantligt stora trafiken på desse vägar, hvilken är sådan, att, enligt anstäld beräkning, under loppet af ett halft år 365 2/3 hästar i medeltal dagligen forslat varor och personer å en vägsträcka från Malmö af 1/2 mils längd, hvilket hästantal utan fara för öfverdrift kan höjas till 400, då man tillägger dem, som möjligtvis blifvit uteglömde, och dem, som begagnats nattetid, hvarunder ingen räkning egt rum; så skall man finna en lätt förklarlig orsak, hvarför Skånes till följd af sjelfva jordens beskaffenhet dåliga vägar icke kunna vederbörligen underhållas. Dertill kommer att vintern i Skåne icke är likartad samma årstid i våra nordligare landskap, utan består hufvudsakligen af en regnperiod, hvarunder alla farvägar upplösas, och den snö samt deraf följande före, hvaråt man här uppe har att glädja sig, inträffar i Skåne ganska sällan eller är då ofta mera menlig för transporterna än regnperioden. Alla dessa förhållanden åstadkomma så stora hinder för kommunikationerna i Skåne, att ingen annan