Sida 151
Dmå och nästan omärkliga äro gemenligen de första anledningarne till de vigtigaste händel- ser. En i sig sjelf obetydlig småsak afgör vårt öde för lifstiden, och indrager oss i den hvirf- vel, hvars lopp visedan, nästan ovillkorligt, må- ste följa. — Så gick det åtminstone med mig i anseende till Animala Magnetismen. En hän- delse gjorde mig till Magnetisör, och fästade, med oupplösliga band, mitt öde för evigt vid den lära, åt hvars befrämjande hela mitt lif nu måste egnas. På den historiska öfvertygelse om An. Magnetismens verklighet, som jag, med hvar och en fördomsfri Läkare, som någorlunda följt sin vettenskap, nödvändigt måst vinna, er- höll jag i Köpenhamn, år 1811, af Professor. ÖRRSTED, som just då använde Magnetism på ett sjukt barn, ytterligare bekräftelse äfven som en praktisk undervisning i Mani- pPulation, likväl utan att få tillfälle bevista nå- gon egentlig magnetisering. Med honom råd- gjorde jag om bästa sättet att införa denna upptäckt i mitt Fädernesland; och stannade 1 det beslut, att gå till väga med yttersta var- samhet. Jag föresatte mig således att efter;
a 9
