Sida 281
öser 2109
framstörtning af blodvar genom näsa och mun, sitt af oupphörliga lidanden utmärkta lif,
, II. (Fortsättning från Sid. 192.)
D. 5 Febr. 1816. (2:dra magnetiseringen.) Den Sjuka har sedan 'magnetiseringen i går befunnit sig ovanligt väl, och sofvit godt i natt. — Magnetismen värlade i dag mycket starkare; men likväl intet annat slags sömn än i går: ögonen öppnades som oftast. — En gång försökte jag att knäppa med pekfin- gret mot den Sjukas maggrop på en half alns afstånd; men hon flög till, och beklagade sig, att det verkade alldeles för våldsamt. Hon sade, att det flög igenom henne såsom det förfärligaste elektriska slag: men att kän- slan ej var obehaglig. utan blott i anseehde till sin” häftighet. Under det hennes ögon voro tillslutna, försökte jag mångfaldiga gån- ger, att på minst I :alns afstånd, och ifrån olika håll, utsträcka ett finger emot henne helt oförmärkt, och utan att dervid ens upp- lyfta handen, eller på något sätt förändra dess tillfälliga ställning; men detta verkade föga svagare än knäppningen: beständigt skrek hon till, öppnade ögonen, och viste så no- ga, 1 hvilken riktning fingret hölls, att hon med samma blink som ögonen under rysning
