Sida 365
J
(Ytterligare fortsättning från sid. 120.)
Mamsell N., som allt sedan den förut be- skrifna magnetiska kuren, hade varit frisk : och rask, fick utan någon känd anledning, omkring medlet af Februari månad år 1817 kl. 6 eft. m. ett anfall af svimning, hvarpå följde fruktlösa bemödanden att kräkas. In- om + timme 'var anfallet förbi, utan att lem- na ringaste tecken till illamående efter sig. Dagen derpå inställde sig) åter vid samma tid, ett dylikt anfall, likväl utan föregången svimning, men deremot med föröfrigt ökad våldsamhet. Då anfallet äfven 3:dje dagen återkom, skickades bud eklter mig; men då jag ej träffades hemma, och faran tycktes vara öfverhängande, blef Protessor B. till-' kallad, och förordnade vanliga kräkstillande medel. Följande dagen var jag tillstädes un- der anfallet, ifrån början till slut. . KL. pre- cis 6 eft. m. började den sjuka, som ända ; hittills varit munter och glad, plötsligt be- tagas af kramp och retning under bröstet, "tillika med en outsäglig oro, vånda och ån- gest, samt så förskräckliga bemödanden att kräkas, att man tyckte hvarje fiber invärtes skulle kunnat slitas sönder. Detta rysliga uppträde räckte oafbrutet 2 timme, utan att likväl någon verklig kräkning följde. — Jag förklarade sjukdomen yara ett slags. maske-
