Sida 196
s-— 174 -—
Conium i stigande dosis; men utan ringaste nytta. — Den 1 Maj satte jag hank i nacken, hvilken kanhända bidrog att häfva de nyss-
förut tillkomne hönsdåningarne, —
7. År 1815, söndagen den 25 Juni; blef' jag kl. omkring 11 f. m.: anmodad att skynd- samt besöka ett fruntimmer, som sjuknat i kyrkan, och blifvit infördt i ett hus i grann? skapet. — Vid min ankomst fann jag ett starkt brunett, temligen fetlagdt, fruntimmer sanslöst: liggande utsträckt på sängen, med tillslutna ögon och: nästan omärklig andedrägt. De 4 eller 5 personer, som fört henne ur kyrkan ;, och af hvilka ingen viste hvem hon var, fort-: foro ännu med fruktlösa användandet af van-: liga medel, för att bringa henne till lifs: sås: som ansigtets baddning med ättika, bestänk-: ning med kallt vatten o. d.— Då jag fann: ansigtsfärgen naturlig, äfvensom pulsen, an-- såg jag tillståndet för Hysteriskt, och förkla-- rade det vara utan all fara. — Sedan jag lossatt den sjukas hårdt åtspända kläder, ville jag ytterligare försäkra mig, till hvad, grad ho vore känslolös för yttre intryck. Kallt valtel
i 5
